Så fungerar Ellevios ekonomi

Myndigheten Energimarknadsinspektionen beslutar om en intäktsram som anger hur mycket varje elnätsföretag får ta betalt totalt under en fyraårsperiod. Ellevio sätter alltså inte sina priser fritt.

Den så kallade intäktsramen sätts i förhand för fyra år i taget, och styrs framför allt av tre saker:

• påverkbara kostnader (löpande kostnader för att driva elnätet)
• opåverkbara kostnader (bland annat nätavgifter som Ellevio betalar till Svenska kraftnät, nätförluster och myndighetsavgifter)
• ersättning som ska täcka genomförda investeringar, räntor på lån samt avkastning till ägare (så kallad kapitalkostnadsersättning)

Dessutom finns en kvalitetsparameter som kan ge avdrag eller påslag beroende på kvaliteten i elnätsverksamheten.

Samma regler gäller oavsett vem som äger elnätsföretaget, det vill säga oavsett om det är en kommun, en förening, staten, en pensionsfond eller någon annan.

Eldistribution är naturliga monopol eftersom det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att bygga parallella elnät. Därför är elnätsverksamhet reglerad. Företagen lyder under Ellagen med Energimarknadsinspektionen (Ei) som tillsynsmyndighet. Ei beslutar hur mycket elnätsverksamheterna får ta ut i intäkter från sina kunder.

Samma regler gäller oavsett vem som äger elnätsföretaget, det vill säga oavsett om det är en kommun, en förening, staten, en pensionsfond eller någon annan.

Kunderna betalar för drift och övervakning dygnet runt, underhåll, beredskap vid störningar, kundservice och andra kostnader för att elnätet ska vara tryggt och tillgängligt.

Avgiften täcker den förnyelse och förstärkningar som redan har gjorts i elnätet – till exempel när ledningar, stationer eller annan utrustning har byggts, bytts ut eller förstärkts.

Däremot betalar kunderna inte i förväg för framtida satsningar. Investeringar i till exempel vädersäkring, förnyelse av gammal utrustning och utbyggd kapacitet tas med i avgiften först när arbetet är genomfört och elnätet har förbättrats.

På elnätsfakturan är också en stor andel skatt och moms, runt 50 procent, som alltså går direkt till staten.

När elnätsavgiften höjs så är det för att kostnaderna för att driva, underhålla och bygga ut elnätet på ett sätt som möter samhällets behov har ökat.

För Ellevios del har de genomsnittliga prisökningarna legat i nivå med den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället, mätt som KPI, i snitt cirka 3 procent per år de senaste tio åren. Under samma period har våra investeringar i elnätet ökat kraftigt. Det har vi gjort för att möta kunders behov av ett leveranssäkert elnät. Delar av elnätet byggdes på 1970- och 80-talet och är i slutet av sin livslängd. Samtidigt ökar effektbehovet i samhället, bland annat genom elektrifiering av industrier och laddning av elfordon.

Ellevios elnätsavgifter är jämförelsevis låga. De ligger på en genomsnittlig nivå för Sverige, eller lägre. Sett i ett internationellt perspektiv ligger Sveriges elnätspriser bland de lägre. Det enda som sticker ut i Sverige är en hög energiskatt som tillfaller staten.

Vi har gjort en prisutjämning mellan stad och landsbygd, och även gjort justeringar mellan olika kundgrupper så att avgifter ska avspegla hur kunderna använder elnäten. Det gör att vissa kunder har fått högre höjningar medan andra har fått i stort sett stillastående eller till och med sänkta kostnader.

För Ellevios del har de genomsnittliga prisökningarna legat i nivå med den  allmänna kostnadsutvecklingen i samhället, mätt som KPI, i snitt cirka 3 procent per år de senaste tio åren. 

Ellevios elnätsavgifter är jämförelsevis låga. De ligger på en genomsnittlig nivå för Sverige, eller lägre. Sett i ett internationellt perspektiv ligger Sveriges elnätspriser bland de lägre. Det enda som sticker ut i Sverige är en hög energiskatt som tillfaller staten.

Det beror på samhällets behov och hur gammalt elnätet är. Stora delar av dagens elnät byggdes på 1970- och 1980-talen, och de flesta komponenter håller i cirka 40–50 år. Därför behöver mycket av den äldre infrastrukturen nu bytas ut samtidigt som samhällets behov av el ökar genom elektrifiering av transporter, industri och nya verksamheter. Att vi använder mer väderberoende el, som vind- och solkraft, ställer också nya krav på elnätet.

Ellevio investerar därför i att byta ut gammal utrustning, vädersäkra nätet, öka kapaciteten och bygga ett mer robust elnät. Under 2025 investerade vi 5,3 miljarder kronor i elnätet.

Under 2025 investerade Ellevio 5,3 miljarder kronor i elnätet. Investeringarna går bland annat till att förnya, förstärka, vädersäkra och bygga ut nätet. Här kan du läsa om en del av våra större projekt.

Precis som för all annan infrastruktur är det viktigt att hela tiden genomföra de investeringar som krävs i elnäten, annars kommer leveranssäkerheten att sjunka och vi lämnar ett sämre elnät och en stor infrastrukturskuld till framtida generationer.

Energimarknadsinspektionen granskar elnätsföretagen och beslutar hur stora intäkter de får ta ut.

Ellevios årsredovisning granskas av externa revisorer.

Avgifterna kontrolleras genom elnätsregleringen. Energimarknadsinspektionen beslutar intäktsramen och följer upp att elnätsföretagen håller sig inom den. Enligt ellagen ska avgifterna vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande.

Elnät är en mycket kapitalintensiv verksamhet. Det betyder att det krävs stora investeringar i fysisk infrastruktur: ledningar, kablar, stationer, transformatorer, mätare, och styrsystem, bland annat. Anläggningarna ska fungera dygnet runt och hålla i många decennier.

Det skiljer sig från till exempel ett konsultföretag, där den största kostnaden ofta är personal, och där det normalt inte krävs några investeringar i egna anläggningar. Ellevio äger och utvecklar ett omfattande elnät – lika långt som två varv runt jorden – som hela samhället är beroende av. Därför finansieras verksamheten med en kombination av kundintäkter, externa lån och kapital från ägarna.

Företag som är verksamma i branscher där insatserna och projekten kostar mycket pengar – till exempel fastighetssektorn, gruvnäringen eller vi som bygger elinfrastruktur – behöver stora tillgångar för att kunna bedriva verksamheten. Det gör att vi behöver finansiering från både ägare och långivare, innan vi över en lång tidshorisont kan tjäna pengar på satsningen.

Rörelsemarginalen ska täcka ränta på eget och lånat kapital, samt skatt, och därför behöver den här typen av verksamheter ha högre rörelsemarginal än till exempel detaljhandlare och konsultföretag som kan klara sig med att hyra lämplig lokal, köpa in varor och betala löner till anställda.

Det är alltså hur stort kapital som behövs för att driva verksamheten som är skillnaden mellan att vara en kapitalintensiv verksamhet, som elnät, eller inte kapitalintensiv, som handelsföretag.

Här finns en bra fördjupande förklaring på ämnet: https://second-opinion.se/runsten-om-natforetagens-vinster/

Ellevio ägs av fyra företag som förvaltar pensioner, Omers Infrastructure, Tredje AP-fonden, Folksam och AMF – tre svenska och ett kanadensiskt.

Våra ägare är långsiktiga och vill investera i verksamheter som bidrar till ett mer hållbart samhälle. Det värde Ellevio skapar går alltså tillbaka till pensionssparare. 

Genom ägarnas kapital kan vi bygga ut och stärka elnätet för framtiden. De lån som ägarna har ställt ut till Ellvio är efterställda andra lån och har en väldigt lång löptid. Ägarna har rätt till ränta på lånen varje år. I årsredovisningen kan du läsa hur mycket räntan är varje år.

Elnät kräver stora investeringar under lång tid. Därför är det viktigt med stabila förutsättningar som gör det möjligt att fortsätta investera i ett tryggt och pålitligt elnät för våra kunder.

Aktieägarlån är en del av den långsiktiga finansieringen. De kompletterar externa lån och bidrar till att Ellevio kan genomföra nödvändiga investeringar i elnätet.

Våra ägare väljer en modell där de tar ut ränta på ägarlån i stället för utdelning på eget kapital. Det är en mer flexibel finansieringsmodell som används mycket i Europa.

Räntan på ägarlånen är 6 procent, men ägarna har bara valt att ta ut räntan vissa år, medan andra år har de låtit kapitalet gå tillbaka till investeringar i verksamheten.

Skattemässigt behandlar vi räntan som icke-skattemässigt avdragsgill, vilket innebär att de inte minskar den skatt Ellevio betalar. Att ägarna väljer den här modellen har alltså ingen skattemässig fördel.  

Nej, Ellevios intäkter ökade inte på grund av effektavgifterna. Förändringen handlade inte om att ta mer betalt, utan om ett annat sätt att fördela kostnaden för elnätet.

Effektavgiften – som Ellevio hade mellan januari 2025 och juni 2026 – innebar att en del av elnätsavgiften baserades på hur mycket effekt kunden använde vid sina högsta belastningstoppar. Den totala intäkten till Ellevio förändrades inte av prismodellen.

Att införa effektavgifter var ett krav från Energimarknadsinspektionen.

Ellevio införde effektavgift för villakunder den 1 januari 2025 för att möta kommande krav från tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen, Ei.

När regeringen beslutade att ta bort kravet på effektavgifter så återinförde Ellevio från och med den 1 juni 2026 en etablerad och välkänd prismodell utan effektavgift.