Mattias Goldmann: Självklart är elektrifieringen en nyckel

Nyheter

Mattias Goldmann. Foto: Peter Cederling

En ny regering innebär nya förutsättningar för transportsektorns klimatmål. Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet och en av Sveriges främsta miljödebattörer, ger sina tankar på hur den nya politiken påverkar målet.

Den nya regeringen har aviserat ett flertal reformer som kan påverka förutsättningarna att nå Sveriges klimatmål för transportsektorn: att minska utsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 års nivåer. Men vad innebär förändringarna i realiteten?

För att reda ut begreppen och förstå effekterna har vi talat med tre personer med djup insikt i sektorsmålen. Först ut i denna artikelserie är Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet och expert på transportsektorns hållbara omställning.

Hej Mattias! Vilka är de största förändringarna i den nya regeringens politik jämfört med den förra?

- Den absolut viktigaste förändringen är den som inte har hänt: att den nya regeringen, tillsammans med sitt stödparti Sverigedemokraterna, står fast vid 2030-målet. Det är något som vi på 2030-sekretariatet är väldigt glada över. Sverigedemokraterna vill ju slopa såväl 2030-målet som 2045-målet – och där är vi tacksamma att regeringspartierna har stått på sig.

I regeringsförklaringen fastslogs det att reduktionsplikten sänks till EU:s miniminivå 2024. Vad kommer detta få för effekt?

- Det är viktigt att påpeka att 2030-målet ska uppnås till just år 2030, är utsläppen innan dess höga är det allvarligt för klimatet men inte för målet i sig. Dessutom är det oklart vad miniminivån faktiskt är; de förhandlas mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen just nu. Så den exakta effekten vet vi inte, men det är klart oroande att ett så centralt instrument som reduktionsplikten tonas ner så mycket. Om reduktionsplikten sänks kraftigt blir 2030-målet ännu svårare att nå, med ännu större behov av andra åtgärder.

Mattias Goldmann. Foto: Peter Cederling
Mattias Goldmann. Foto: Peter Cederling

Vilka åtgärder tänker du främst på?

- Självklart är elektrifieringen en nyckel. Regeringen har ju gjort en satsning på elektrifieringen av transportsektorn, vilket även den förra regeringen gjorde. Det märks inte minst i budgeten där man har gjort en satsning (2,6 miljarder kronor) på att utveckla laddinfrastrukturen.

- Elektrifieringsbudgeten är troligen tillräcklig, men kombinationen med att ta bort bonusen för elbilar och elbusspremien är olycklig. Att ha delar av medlen inom Klimatklivet, ett annat stöd specifikt för elektrifiering och ett tredje stöd – Stadsmiljöavtalen – som till stor del går till elektrifiering, är även det olyckligt. Det hade varit bättre att samla stödet – one-stop-shop!

- Utöver elektrifieringen finns det så klart en mängd förändringar kopplade till beteenden som behövs göras. Inte minst vad gäller transporter och e-handel, där det finns mycket att göra.

Precis som du säger har Regeringen meddelat att klimatbonusen omedelbart slopas för elbilar och att elbusspremien tas bort. Vad anser du om detta?

- Först och främst reagerar jag på hur den politiska processen gick till. Ordningen är ju att riksdagens folkvalda debatterar, förhandlar och beslutar om varenda budgetpost i regeringens förslag, för att enas framåt jul – inte sällan med betydande förändringar jämfört med ursprungsförslaget. Så fungerar vår demokrati. Nu lade regeringen fram ett budgetförslag där en post som i år står för 7,4 miljarder kronor ska ändras bokstavligen över en natt, utan att riksdagen har något att säga till om. Som en jämförelse får riksdagen däremot mandatet att besluta om stödet till bio-CCS på 25 miljoner kronor. Belopp som är tre promille så stora som de för elfordon hanteras alltså i god demokratisk ordning.

- Varför var det så extremt bråttom med just elbilsbonusen? Det förklarar inte regeringen. Riksdagen bör som en lägsta anständighetsnivå begära att premien till el- och gasbilar hanteras i riksdagen, som alla andra budgetposter.

Hur ser du på elnätens roll för att nå 2030-målet?

- För att målet ska nås krävs det en omfattande elektrifiering av transportsektorn. För att det ska gå att genomföra behöver elnätet både upprustas och byggas ut.

- I framför allt inlandet är det svenska elnätet inte tillräckligt utbyggt för att klara elektrifieringen av transportsektorn. Till exempel skulle skogsindustriernas transporter behöva elektrifieras i stor omfattning för att målet ska nås, men där har vi helt enkelt inte infrastrukturen på plats.

- Det är så klart viktigt att tillståndsprocesserna måste gå snabbare, men det måste kompletteras med stimulanser till elproduktionen för att säkerställa att det finns tillräckligt med effekt.

- Sen är det viktigt att påpeka att laddinfrastrukturen ju inte kommer till någon nytta ifall fordonen som ska laddas inte finns. Och där har ju regeringen gjort det svårare för oss i och med att de slopar så väl bonusen för elbilar som premien för elbussar.

Slutfråga: Så vad är din bedömning Mattias, når Sverige 2030-målet om 70% minskad klimatpåverkan från transportsektorn jämfört med år 2010?

- Trycket från näringslivet är väldigt starkt; 2030-målet ger affärer! Det tror jag inte politiken kan bortse ifrån, och om målet läggs ner faller hela visionen om Sverige som föregångsland. Så jag planerar för Mission Accomplished-fest nyårsafton 2030!

Text uppdaterad: 6 december 2022

Hjälpte den här sidan dig?