Förändrad roll för elnäten i Clean Energy Package

Det europeiska reformpaketet Clean Energy Package innebär stora förändringar för energilandskapet. Inte minst för elnätsbolagen, som får en i grunden förändrad roll. Men konsekvenserna av denna förändring är svåröverskådliga.

Inom ramen för Parisavtalet har EU satt målet att reducera utsläppen av växthusgaser med 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990. För att kunna nå det har Europaparlamentets ledamöter tagit sig an uppdraget att ta fram regelverk som kan stötta och underlätta produktionen av och tillgången till ren energi. Arbetet har resulterat i det som kallas Clean Energy Package: ett reformpaket som sätter ett nytt ramverk för regleringar i syfte att underlätta Europas omställning från fossila bränslen till mer rena energikällor. Paketet inkluderar reformer inom bland annat energisäkerhet, unionens interna energimarknad, effektivisering, ekonomiskt beroende av fossila bränslen samt åtgärder som ska bidra till forskning och innovation. Till exempel innefattar ramverket förslag som ska stimulera mer energieffektiva fastigheter liksom ökad fossilfri energiproduktion.

Den 17 mars beslutade regeringen om propositionen som beskriver hur ramlagstiftningen ska implementeras i en svensk kontext. Den bedöms läggas fram för beslut för riksdagen i mitten av maj 2022.

Från nätdrift till systemdrift

Clean Energy Package medför även betydande förändringar för elnäten. Rollen för elnätsbolag kommer nämligen att förändras i grunden.

Från att ha varit den aktör som historiskt sett alltid övervakat, driftsatt och byggt ut det fysiska elnätet (en så kallad Distribution Network Owner, DNO) ska elnätsbolagen i framtiden bli systemoperatörer (Distribution System Operator, DSO). Uppgiften blir då mer viktad till att ansvara för upphandling av tjänster som ska bidra till ett stabilt elnät och elsystem. Det kan handla om tekniska tjänster som ska upprätthålla driftförmågan, exempelvis att elnätsbolagen ska kunna göra en så kallad ”död mans start”.

- Framför allt innebär detta en stor förändring i regleringen av vad elnätsbolag kan äga och inte, understryker Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio. Till exempel ska en DSO själv inte äga energilagringsteknik, utan det är lösningarna som ska upphandlas från marknaden.

Ökade krav på nätutvecklingsplaner och tuffare anslutningsplikt

Lagstiftningen innebär också att det kommer ställas högre krav på att det ska finnas tydliga utvecklingsplaner för elnäten i olika områden. Elnätsbolagen måste i framtiden vara förberedda på hur utvecklingen av elnätet kan mötas upp med investeringar och andra typer av flexibilitetstjänster. Det kommer nämligen inte vara möjligt att neka kunder anslutning till elnätet ifall man som elnätsbolag inte har testat andra samhällsekonomiska åtgärder, såsom flexibilitet.

Det tuffare anslutningskravet är ett av få författningsförslag som Energimarknadsinspektionens lade fram i sin utredning Kapacitetsutmaningen i elnäten 2020. Kravet avser elnät på alla spänningsnivåer - stamnät, regionnät och lokalnät.

Nya anslutningsplikten är en av de största förändringarna i det nya lagförslaget och innebär att exempelvis Svenska kraftnät inte kan neka anslutningar i områden där kapacitet saknas innan andra samhällsekonomiska åtgärder testats. I och med att myndigheten inte gjort någon konsekvensanalys av förslaget blir det viktigt att följa tillämpningen av nya lagförslaget med tanke på vad nätbolagen har rådighet över och inte.

Ny verklighet kräver nya verktyg

Sammanfattningsvis kommer Clean Energy Package att innebära en helt ny verklighet för Europas energiaktörer i allmänhet och för elnätsbolagen i synnerhet. Trots detta saknas en konsekvensanalys av hur den svenska ramlagstiftningen påverkar elnätsbolagen.

- För oss som elnätsbolag innebär detta att vi ska ta på oss en helt ny roll med utökat ansvar, utan att det görs en analys av hur det påverkar oss som samhällsbärande företag, säger Henrik Bergström. Om det tillkommer ansvar måste vi ha verktyg som ger oss förutsättningar att ta oss an uppgiften. Vilka typer av verktyg det kan röra sig om är något som vi gärna tittar på i dialog med politiken, säger Henrik Bergström.