Grattis till nya jobbet, Ebba Busch - Här är dina viktigaste energipolitiska prioriteringar

Ellevio tycker

Foto: Kristdemokraterna

Ellevio, Sveriges största renodlade elnätsbolag med ungefär en miljon kunder i Mellansverige, gratulerar Ebba Busch till nya jobbet som energiminister. Hon tillträder en av regeringens viktigaste statsrådsuppdrag.

Ellevios samhällspolitiske chef Henrik Bergström listar hennes viktigaste prioriteringar för att mildra kostnadsökningar i det korta, och säkra en proportionerlig, pålitlig och rimligt prissatt elförsörjning i Sverige i det längre perspektivet.

Få politikområden befinner sig mer i centrum av samhällsutvecklingen än energipolitiken. Elektrifiering, klimatomställning, nyindustrialisering, stadsutveckling, landsbygdsutveckling, och så vidare – allt genomsyras av el och är beroende av pålitlig elförsörjning. Prognoserna pekar på mer än dubbelt så stor elanvändning till år 2045, och energiföretagen står inför enorma investeringar. Enbart elnätsinfrastrukturen kommer att behöva 670 miljarder i investeringar till 2045 för att kunna förverkliga alla förväntningar på trygg elförsörjning.

Det här är inget vi kan välja eller välja bort – det måste göras, annars stannar Sverige bokstavligen.

Vägen framåt stavas helhetstänkande och långsiktighet. Det är när vi tar oss an elsystemet i stort, med långsiktiga planer för såväl elproduktion, infrastruktur, distribution, konsumtionsmönster, finansiering och effektiva sätt att använda och hantera el, som vi tar oss förbi blockeringarna i partipolitiken.

När nu den nya regeringen är på plats finns några saker som är viktigare än andra – både på kort och på lång sikt.

Insatser på kort sikt

Till en början måste den nya regeringen ta sig an den rådande elpriskrisen. Den hotar inte bara människors privatekonomi och många företags existens; den riskerar att bromsa eller till och med stoppa elektrifiering, klimatomställning och teknikutveckling.

I det närmsta perspektivet finns fyra insatser som omedelbart behöver göras för att skydda kunderna från fler prishöjningar:

  1. SNABB ELPRISKOMPENSATION
    På liknande sätt som förra vintern måste en hållbar och snabb administration av högkostnadsskyddet säkerställas. Detta bör utformas på ett sätt som kompenserar de kunder som drabbas av de högsta kostnaderna.
  2. REDUCERA STAMNÄTAVGIFTEN
    Ta tillfälligt bort den så kallade stamnätstariffen, en avgift elnätsbolagen måste betala till elsystemansvariga affärsverket Svenska kraftnät. Detta skulle snabbt frigöra medel som elnätsföretagen kan använda för att ersätta de dramatiskt ökande kostnaderna för att ersätta nätförluster, och därmed avsevärt minska kostnaderna för svenska elkunder.
  3. FRÄMJA ENERGIEFFEKTIVISERINGAR
    Dessa ska helst vara möjliga för elkunderna att genomföra innan vintern. Här kan såväl Energimyndigheten som olika branschaktörer göra en insats.
  4. TILLFÄLLIG NEDSÄTTNING AV MOMS OCH ELSKATT
    Inför vintern kan även tillfällig nedsättning av elskatten och momsen vara viktiga åtgärder för att på ett träffsäkert sätt mildra effekterna för hushåll och företag.

Insatser på lång sikt

På längre sikt gäller det att vi börjar i rätt ände. Även om elsystemet är komplext och fordrar många parallella satsningar, finns några saker som är mer akuta än andra, ofta för att de är en förutsättning för att annan utveckling ska kunna ske.

  1. KORTA NED LEDTIDERNA
    För att kunna bygga ut elnätet i den takt som krävs för att säkra behoven i den svenska energiutvecklingen är det avgörande att ledtiderna för tillståndsprocesser kortas. Idag riskerar elnätssatsningar som behövs imorgon att fastna i tillståndsprocesser som kan dröja upp till 10-12 år. Genomför förslagen från de utredningar som är genomförda om nätkoncessionsprocessen och se över hur markåtkomsten kan snabbas på.
  2. ACCEPTANS OCH FÖRSTÅELSE FÖR ELNÄTSUTBYGGNAD.
    Vi behöver bygga bred förståelse för att det behövs fler elledningar i Sverige, liksom för att dessa kommer behöva finnas på platser där elnätet måste samexistera med exempelvis naturvärden, försvarsintressen och markägarens intressen.
  3. BEGRÄNSA KOSTNADSUTVECKLINGEN FÖR SLUTKUNDEN
    Kostnadsutvecklingen för hushållen måste vara rimlig och förutsägbar. Vi behöver därför en utredning som tittar på hur energisystemets förändring ska finansieras. Det gäller inte minst utformningen av den statliga skatten på el.
  4. EN LÅNGSIKTIG REGLERINGSMODELL
    I mars 2022 presenterade Ellevio undersökningen Vad kostar framtiden? som kartlägger investeringsbehoven för ny elnätsinfrastruktur för dubblerad elanvändning de kommande 20 åren. Den tidigare prognosen om 500 miljarder i elnätsinvesteringar justeras upp till så mycket som 670 miljarder kronor fram till 2045. För att ge elnätsbolagen möjligheter att förverkliga samhällsmålen och infrastrukturbehoven för svensk el, måste regleringsmodellen för investeringar i elnätet vara långsiktig, stabil och förutsägbar.
  5. SPARA EL
    Vi behöver titta på flera lösningar för att tillhandahålla stöd för kunder som ser över sin elförbrukning. 1974 lyckades Sverige minska energiförbrukningen med 6% genom tydliga stöd och informationskampanjer. Branschens forskningsplattform Energiforsk pekar på att om hela Europa skulle minska elanvändningen med 5 procent skulle priserna i södra Sverige vara ungefär på samma nivå som för ett år sedan.

Kontakt för media

Jesper Liveröd, presschef 070 929 96 23
jesper.liverod@ellevio.se

Ellevios pressjour dygnet runt 020-20 20 60
communications@ellevio.se

Sidan uppdaterad 10 april 2024

Hjälpte den här sidan dig?