”Den främsta påverkaren är grannen som satt upp solceller på sitt tak”

Solceller

– Jag gick en kurs i förnybar teknik och ett föredrag om solceller som framtidens energi fångade mig. Sedan blev jag fast, berätta professor Marika Edoff vid Uppsala Universitet. Foto: Uppsala Universitet.

Jämfört med andra länder ligger Sverige efter inom utbyggnaden av solceller. Det menar Marika Edoff som är professor i solcellsteknik vid Uppsala Universitet.

– Även om mycket har hänt så är det fortfarande alldeles för krångligt, tycker hon.

År 1996 disputerade Marika Edoff vid KTH och har sedan dess varit knuten till universitetet i Uppsala. I dag är hon professor i fasta tillståndets elektronik, specialiserad på solceller, och en av Sveriges främsta inom området.

– Jag gick en kurs i förnybar teknik och ett föredrag om solceller som framtidens energi fångade mig. Sedan blev jag fast, berättar hon.

Du har i tidigare intervjuer sagt att Sverige är ett u-land avseende solceller. Vad menar du med det?

– Det beror på flera olika saker. Dels har vi i Sverige redan en el som är ganska så fri från koldioxid eftersom vår elmix till så liten del består av fossila bränslen. Svensk energi utgörs nu och historiskt till största delen av kärnkraft, vindkraft och vattenkraft. Det innebär i sin tur att vi har ett överskott av el – så mycket att vi till och med exporterar el till andra länder. Det här sammantaget innebär att Sveriges elpriser är mycket låga.

På grund av detta har förutsättningarna för att få lönsamhet i solceller tidigare inte funnits, menar Marika Edoff. Det har helt enkelt varit för dyrt. Som en konsekvens har politikerna, med hjälp av olika stödmetoder, försökt öka investeringsviljan. Men på fel sätt, menar hon:

– De stödpaket som har funnits har varit begränsade i volym. Många sökte och pengarna tog snabbt slut med konsekvensen att fortsatt utbyggnad avstannande i väntan på nya pengar. Marknaden i Sverige har alltså avgjorts av ett ganska litet program till skillnad från i Tyskland där utbyggnaden tidigt tog fart.

Krävs ekonomiska incitament

I Tyskland infördes redan 2004 så kallade solcellstariffer, ett skatteavdrag, som innebar att mikroproducenter kunde mata ut sin överskottsel på nätet utan något som helst tak. För varje kilowatt-timme som såldes fick man alltså bra betalt oavsett volym. Ändå tycker Marika Edoff att marknaden nu har tagit fart också i Sverige även om mycket finns kvar att göra.

– Hos privatpersoner finns det säkert i många fall ett idealistiskt driv, men företag behöver ett större ekonomiskt incitament för att satsa. Dessutom är regelverket i mångt och mycket alldeles för krångligt. Att kunna sälja sin överskottsel ut på nätet är superviktigt, men också att det är enkelt. Samtidigt är jag positiv – medvetenheten finns hos våra beslutsfattare om att processerna måste förenklas.

Små entreprenörer driver på utvecklingen

Enligt Marika Edoff är politiken en möjliggörare, men det är till stor del privatpersoner och småentreprenörer som driver utvecklingen framåt. Små snabbfotade energibolag drev tidigt på utvecklingen samtidigt som de största aktörerna hamnade på efterkälken.

– Men det vi också ser är att den främsta påverkaren är omgivningen, grannen, som har satt upp solceller på sitt tak, några entusiaster som sprider intresset. Om det då dessutom finns pigga installatörer som åker runt och sätter upp solceller så händer det mycket. Det var just det här som skedde i Tyskland, en massa små entreprenörer som såg till att det hände, säger hon.

Inom den forskning som Marika Edoff leder, tittar man framför allt på nischtillämpningar och nästa generations solceller, exempelvis staplade celler som ger bättre effekt. Och just tillämpningsfrågan, bland annat det rätta utseendet på solcellerna, kan i stor grad förenkla för till exempel privatpersoner.

– Jag pratade med en person på Gotland igår som hade frågor om just detta. Där finns ömtåliga miljöer och höga krav på att panelerna ska smälta in i byggnaden visuellt, exempelvis röda som tegeltak. Men vi forskar på det och tror att vi har bra och kostnadseffektiva alternativ några år fram i tiden.

Storskalig tillverkning pressar priserna

Redan idag finns alternativ på den svenska marknaden men de är ofta väldigt dyra. För att få ner priset krävs storskalig tillverkning. Enligt Marika Edoff är det också därför som den vanligare kiselvarianten har fått ett sådant stort genomslag – fabriker i Kina producerar enorma kvantiteter, vilket i sin tur trycker ner priserna.

I dagsläget räknar man trots detta med att det tar 10-15 år innan en installation av solceller har betalat sig ekonomiskt i Sverige. Utöver storskalig produktion krävs därför att solcellerna får en högre verkningsgrad – ju fler kilowatt-timmar de producerar per år, desto billigare blir det.

Vad kan då en stor nätleverantör som Ellevio göra för att underlätta framåt?

Enligt Marika Edoff är det viktigt med bra och korrekt information, att underlätta och erbjuda innovativa lösningar för mikroproducenter som att exempelvis kunna spara el virtuellt när man producerar mycket, för att sedan få tillbaka el på vintern.

– Vi ska heller inte glömma bort vindkraften som är stor i Sverige. Sol- och vindkraft spelar dessutom bra ihop. På sommaren blåser det mindre och är mera sol, och på vintern är det tvärtom.

Sidan uppdaterad 10 april 2024

Hjälpte den här sidan dig?