Projekt Beckomberga Bredäng: Hur lägger vi en motorväg av elkablar?

Nyheter

Ellevio har avslutat ett av sina största och mest ambitiösa projekt någonsin – installationen av 400 kV-kablar mellan Beckomberga och Bredäng i Stockholm. Kablarna kommer framöver att ingå i stamnätet och möjliggöra stadens ökade behov av elektrifiering. Men hur är det egentligen att genomföra ett sådant här jätteprojekt i stadsmiljö och vilka utmaningar har Ellevio stött på längs vägen?

Alla som bor i, eller har passerat, Stockholmsområdena Bromma och Bredäng och däremellan under de senaste åren, har säkert märkt att det har pågått flera grävarbeten längs vägarna. De som tittat ut mot Mälaren vid Drottningholm kanske också har sett fartyget c/s Pleijel som lagt kablar på sjöbotten. Det är Ellevio som varit ansvariga för projektet som stökat till det för de boende och trafiken på västra sidan av staden i några år.  För detta finns en mycket god anledning.

– Det här är ett av de största projekten som skett inom Stockholms elnät på många år, och det största i tätort som gjorts i Sverige. Vi har ersatt de befintliga luftledningarna mot nedgrävda nya kablar med spänning på 400 kV och därmed ökat kapaciteten för att säkra det framtida behovet av el i Stockholmsområdet, säger Jenny Nilander, senior projektledare på Ellevio. 

Storstadsmiljön en stor utmaning

I vanliga fall läggs den här typen av kablar ned där det inte rör sig så många människor. Att arbeta i stadsmiljö kräver en helt annan typ av planering. Här gräver och arbetar man i en miljö där många människor bor och rör sig på liten yta. Varje grävarbete måste planeras noga i förväg för att skapa en så bra trafiksituation som möjligt, och det inte finns några marginaler eftersom både bilar, gångtrafikanter och cyklister måste kunna ta sig fram. Dessutom behöver man hela tiden förhålla sig till andra aktörer som behöver gräva i området.

– I en urban miljö är det här en väldig stor utmaning. Bara på Bergslagsvägen, som är ett av Stockholms stora pendlingsstråk, passerar det cirka 70 000 bilar dygnet runt och att då stänga ner två filer, om än på kortare sträckor, går inte obemärkt förbi, menar Jenny Nilander.

Trafikavstängningar vid Islandstorget
Stora trafikavstängningar vid Islandstorget under projektet.

Smart rörläggning minimerade påverkan på trafiken

Att dra kabel brukar oftast innebära att man gräver upp något längre sektioner, som mest en kilometer långa, och lägger ner kablarna i marken som de är. I ett projekt som Beckomberga- Bredäng, med en så stor mängd trafik, är det inte genomförbart. I stället blev lösningen att först lägga ner rör och sedan dra kablarna genom rören, en lösning som aldrig tidigare testats av Ellevio med så här grova kablar. Kablarnas grovhet blev dock till en fördel och gjorde att de inte fastnade lika lätt i rörens böjningar som kablar i mindre dimension kan göra. 

– Tack vare rören kunde vi gräva i sektioner på cirka 50 meter, i stället för att ha längre öppna schakt, vilket minskade påverkan på trafiken, förklarar Peter Jonsson, projektledare hos entreprenören Craftor, som tillsammans med NKT varit entreprenörer i projektet.  

Många som samsas under stadens mark

När arbetet i projektet var som mest intensivt var tio arbetslag, med totalt cirka 100 personer, ute på fältet och arbetade. Till det kom alla arbetsfordon som behövdes för att till exempel gräva, borra och transportera schaktmassa. Grävarbetet krävde stor precision och hänsyn var tvunget att tas till alla övriga ledningar som sedan tidigare är nedgrävda, som exempelvis vatten-, avlopp-, fiber och fjärrvärmeledningar. 

I Stockholms stad finns en samlingskarta som visar var nedgrävda ledningar ligger. Flera av de här ledningarna har legat i marken i många år, och då tekniken för att precisera exakt position inte var lika bra förr så går kartan inte alltid att lita på.

– På flera ställen har vi behövt gräva mycket djupare än det var planerat från början, ibland ända ner till sex meter. Det medförde bland annat att arbetet stoppades upp, samt att vi var tvungna att säkra väggarna i de djupaste groparna som skydd för eventuella översvämningar, säger Peter Jonsson.

Ledningar som korsar varandra.
Ledningar som samsas under marken. 

Sjökabel skapar nya biologiska miljöer

En av de största utmaningarna i projektet var arbetet med att lägga sjökabel i Mälaren. Det är en relativt grund sjö och många av de kabelläggningsfartyg som används i Sverige är för djupgående för att komma in i Mälaren. Det löstes genom att entreprenören NKT:s samarbetspartner Baltic Offshore hade ett fartyg, c/s Pleijel, som inte var så djupgående. 

– Grumlande arbeten och kabelläggning fick endast utföras under vinterhalvåret, för att skydda djur- och växtlivet. Därmed behövde vi också ta hänsyn till mörker, kyla och eventuell isbeläggning av området. För att skydda kablarna mot exempelvis nödankring har vi på fyra ställen säkrat upp dem genom att lägga ner stora nätkassar med tvättad sprängsten från Förbifart Stockholm. Nätkassarna bildar små konstgjorda rev som vi hoppas kan fungera som lekplatser för fiskar och skydd för småyngel, berättar Jenny Nilander. 

Länk till artikel Sjökabel i Mälaren

Stora vinster för stockholmarna

Arbetet med kabelprojektet kom i gång 2019 och trots många oförutsedda händelser, som exempelvis de två elkablar som en utomstående entreprenör råkade borra igenom och som behövde återställas, är projektet nu klart och kablarna har tagits i drift.

– Det känns skönt att vi nu har nått vårt mål, särskilt som det bitvis har varit riktigt utmanande, både för oss och för de som rört sig i området. Nu när vi närmar oss slutet är det tydligt hur stort och komplext arbetet varit. Vi har ju faktiskt byggt en motorväg av el genom staden som kommer att bidra till att Stockholm stad kan uppfylla sina klimatmål, avslutar Jenny Nilander.

Jenny Nilander
Jenny Nilander
Peter Jonsson
Peter Jonsson

Fakta: Ny kabelförbindelse Beckomberga Bredäng

  • Tid: hösten 2019 – höst 2023
  • Total kabelsträcka: Cirka 12 kilometer varav 5,6 kilometer sjökabel
  • Antal kablar: 9
  • Kabeldiameter: Cirka 15 centimeter
  • Placering: Mellan 1,7 och 4 meter under markytan samt på botten av Mälaren
  • Överföringskapacitet: Cirka 2000 MVA, vilket motsvarar effekten från Ringhals 3 och 4 eller 200 havsbaserade vindkraftverk på 10 MW
  • Antal stensäckar för kabelskydd: cirka 7 000
  • Antal personer: Som mest arbetade 100 personer i10 arbetslag samtidigt

Den planerade ledningen är byggd för en konstruktionsspänning på 420 kV, och en nominell systemspänning på 400 kV. Den kommer inledningsvis att drivas av Ellevio med 220 kV (nominell systemspänning), för att i ett senare skede övertas av Svenska kraftnät och användas för 400 kV.

Sidan uppdaterad 11 april 2024

Hjälpte den här sidan dig?