Nya insatser gynnar den biologiska mångfalden under elledningar

– Titta där, en ängsklocka! Och en till!

Sofia Miliander kan inte dölja sin entusiasm när hon strosar fram i ledningsgatan och gör upptäckt efter upptäckt. Hon sätter sig på huk, studerar blommorna ingående och inser snabbt att hon inte är ensam om att uppskatta blomsterinslaget utmed elledningen.

– Det är extra roligt när man får syn på fjärilar. Det är vissa ledningsgator i Sverige som är Natura 2000-områden just därför att det finns hotade fjärilar där, som väddnätfjärilen. En av dessa ledningsgator är Ellevios, säger hon.

Ledningsgator är särskilt intressanta för den biologiska mångfalden

Sofia Miliander är koncessionsspecialist på Ellevio och jobbar med tillståndsansökningar. I dag besöker hon tillsammans med Nils Mitsell, skogligt ansvarig för Ellevios regionnät och Håkan Forslind, projektledare på Sweco, en ledningsgata i närheten av Gagnef i Dalarna. Utmed alla kraftledningar hålls växtligheten av elsäkerhetsskäl efter. Skogen får inte komma för nära så att de kan riva ner ledningarna och under ledningarna röjs det med jämna intervall för att hålla slyn i schack.

Men skötseln av ledningsgatorna har också en annan sida. Arbetet påminner om bete och slåtter och på så vis har arter som trivs i det öppna landskapet bevarats. Och det är ingen slump att typiska ängsblommor och fjärilar dyker upp just vid den här ledningen. Platsen har Ellevio kartlagt som särskilt intressant för den biologiska mångfalden i sitt elnät.

– Att bevara och stärka den biologiska mångfalden är ett av Ellevios hållbarhetsmål. Den biologiska mångfalden är tillsammans med klimatfrågan den globala miljöfråga som det är mest fokus på nu. I Sverige har de traditionella ängs- och betesmarkerna minskat drastiskt de senaste 100 åren, men i våra kraftledningsgator har vi artrika gräsmarker. Då vill vi säkerställa att dessa får leva vidare och i bästa fall kan vi också förstärka artrikedomen, säger Sofia Miliander.

Anpassad skötsel för särskilt intressanta platser

Att röja och hålla efter kraftledningsgatorna är alltså i sig gynnsamt för att hålla marker öppna och få blommor, insekter och fjärilar att trivas. Sedan ett par år tillbaka har Ellevio dessutom infört så kallad anpassad skötsel på de platser som är särskilt intressanta.

– Det är väldigt tydligt att vi bidrar, även vår ordinarie röjning gör det. Nu kan vi också med relativt enkla medel bidra till att det blir ännu bättre på utvalda intressanta platser. Det handlar om att göra de risröjda, så kallade patrullstigarna fyra meter breda i stället för två meter för att arterna ska kunna spridas lättare och det handlar om att inte lägga ris på öppna gräsytor så att arterna inte kvävs, säger Nils Mitsell.

Det är just detta arbete som pågår här i ledningsgatan i dag, några hundra meter längre ner går röjningssågarna för fullt. Sly som skuggar marken fälls och läggs i högar utanför patrullstigen, grunden för att ängsmark ska träda fram är lagd.

Hur ofta görs detta arbete?

– De anpassade åtgärderna görs i samband med att ledningsgatan röjs och hur ofta vi gör det varierar beroende på hur växtligheten ser ut. För just den här ledningen är det ungefär vart åttonde år, säger Nils Mitsell.

2017 genomförde Ellevio den digitala kartläggningen av vilka platser som är speciellt intressanta, fältinventering av dessa områden har därefter genomförts successivt och för ett år sedan inleddes de anpassade åtgärderna. Åtgärderna planeras att följas upp på sikt och vilka arter som då lever i områdena kommer att kartläggas för att enkelt kunna jämföra och se på utvecklingen jämfört med nu.

Vi lämnar ängsklockorna och röjsågarna och tar oss till en annan ledningsgata några mil längre bort. Här genomfördes anpassade åtgärder bara några månader tidigare och redan nu syns resultat. Det lovar gott inför framtiden.

– Det ser mycket fint ut här, många arter har poppat upp. Det är väldigt roligt att se, säger Sofia Miliander.

Fakta

Exempel på arter som trivs i en ledningsgata

Blekstarr, blodrot, bockrot, brudborste, daggkåpor, fibblor, fyrkantig johannesört, gulmåra, gökärt, ormrot, prästkrage, rödfibbla, slåtterblomma, ängsklocka, ängsskallra och ängsvädd.