8 smarta klimatinnovationer slåss om två miljoner

Nyheter

Vi står inför den största utmaningen i mänsklighetens historia. Utsläpp av växthusgaser måste minska drastiskt för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Med två miljoner kronor i prispotten är Startup 4 Climate Sveriges största innovationstävling inom energisektorn. Vi letar efter lösningar som förändrar beteenden och bidrar till FN:s 1,5-gradersmål genom att minska utsläpp av växthusgaser eller effektivisera eller reducera energianvändning. Här presenterar vi årets åtta finalister.

1. Ligna gör batterier av trärester - billigt, miljövänlig och säkert

Att göra batterier av rester från papperstillverkning. Det låter för bra för att vara sant. Ja, så tänkte även Ligna Energys vd Peter Ringstad första gången han hörde talas om idén. Men nu vet han att det fungerar, och i år tar Ligna sin instegsprodukt ut på marknaden. Vi har pratat med Peter om vikten av att kunna lagra energi och om glädjen i att varje dag få bidra till ett hållbart samhälle.

Vad är Ligna Energy?

– Vi är ett forskningsbaserat startupbolag från Norrköping som har tagit fram ett unikt recept för att tillverka battericeller. Vi använder lignin – som är en restprodukt från papperstillverkning – i kombination med en vattenbaserad elektrolyt. Trä består till cirka 65 procent av cellulosa, som man vill ha i papperstillverkningen, och till cirka 30 procent av lignin, som man måste ta bort. Den restprodukten kan vi alltså tillverka batterier av. Idag är vi fyra anställda plus ett forskarlag från Linköpings Tekniska Högskola om fem personer.

Hur bidrar ni till energiomställningen?

– Vi bidrar med säkra, billiga, miljövänliga och storleksmässigt flexibla lösningar för att lagra energi. Det är en nyckel i elektrifieringen av samhället.

– När andelen el från sol och vind nu ökar blir energitillgången mer ojämn, och det kan även uppstå frekvensstörningar i näten. Det ställer nya krav både på elnäten och på möjligheten att lagra energi. Våra miljövänliga batterier kan spela en viktig roll – på sikt både små- och storskaligt. Med batterier av lignin slipper man också de säkerhetsutmaningar som kommer med exempelvis litiumbatterier.

– Vår utmaning är att med ny teknologi måste vi bevisa oss hela tiden. Det gör vi stegvis. Just nu satsar vi på en liten platt battericell som kombineras med en solcell och då kan driva trådlösa sensorer för uppkopplade enheter inom IoT-industrin. Det är vår instegsprodukt. Nästa steg är att jobba med större batterier, bland annat lagringsenheter för solceller på tak till bostadsfastigheter.

Vilken är din hjärtefråga i klimatomställningen?

– För mig är det stort att få vara med och bidra på ett handfast sätt. Att göra, inte bara prata. Med Ligna skapar vi förutsättningar för ett grönare samhälle och möjligheter för andra företag att vara hållbara och säkra.

2. Räkna ut ditt klimatavtryck på fem minuter

En positiv spark i baken på alla som vill minska sitt klimatavtryck. Så kan klimatkalkylatorn och vinnaren av Folkets röst i Startup 4 Climate beskrivas. Vi har pratat med ClimateHeros grundare Robert Sabelström om vilka klimatlöften som engagerar deras användare – och vem som är ansvarig för att vi ska lyckas halvera jordens utsläpp till 2030.

Vad är ClimateHero?

– Det är en gratis tjänst som hjälper planetens invånare att förstå och banta sitt klimatavtryck. Det fungerar som ett roligt test som tar fem minuter att göra. När testet är klart får du positiv feedback på det du gör bra och så lyfter vi saker du kan förbättra. Kan du till exempel tänka dig att byta ut en flygresa mot ett klimatbättre alternativ? Eller äta mindre kött? Av de 200 000 personer som hittills gjort vårt test har var och en av dem lovat att banta sitt klimatavtryck med 30 procent. I reella siffror innebär det cirka 400 000 ton koldioxidekvivalenter per år och motsvarar utsläppen från 250 000 dieselbilar.

Hur bidrar ClimateHero till energiomställningen?

– Av världens totala utsläpp står energi – el och värme – för ungefär 30 procent. Vi uppmuntrar våra användare att göra allt från att bli egna elproducenter till att byta elavtal och tilläggsisolera. Och vi kan se att många är villiga att göra just den typen av förändringar, att välja ett klimatbättre elavtal ses inte som en lika stor uppoffring som att till exempel sluta flyga eller byta bil.

Vilken är din hjärtefråga i klimatomställningen?

– Ansvar! Vi vet att vi kan begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grad och halvera jordens klimatutsläpp till 2030 – frågan är bara, vems ansvar är det att vi lyckas? Är det politikerna och de som stiftar lagar? Är det konsumenterna som ska öka efterfrågan på klimatbättre alternativ? Eller är det företagen som ska ställa om? För mig är det självklart att det är en mix av alla tre. Alla måste ta ömsesidigt ansvar för att vi ska nå målen. Men idag läggs mycket fokus på att skylla ifrån sig och lägga ansvarsfrågan i någon annans knä. Trist, tycker jag, eftersom det förhalar omställningen istället för att accelerera den.

– Vi står bakom målet att halvera jordens utsläpp till 2030 och för att vara en del av lösningen måste vi nå ut till och påverka 100 miljoner användare. Resan har bara börjat och vi ber alla att ta några första viktiga steg tillsammans med oss.

Vill du beräkna ditt klimatavtryck? Klicka här.

3. H2 Energy: ”Med grön vätgas och grön koldioxid vill vi bidra till energiomställningen”

Det lilla Stockholmsbaserade teknikbolaget H2 Energy vill förse världen med stabil och snabb tillgång till grön vätgas och grön koldioxid. Med sin unika katalysator ”e-Reformer™” och sin ”ECX-process” har de inlett en spännande resa. Vi har pratat med Johan Guo, projektledare på H2 Energy.

Grön vätgas är en energibärare med många användningsområden, bland annat som drivmedel till bränsleceller för lokal elproduktion. Vätgas kan ge ett viktigt bidrag för att balansera elnäten. När andelen el från vind- och solkraft ökar alltmer behöver den ojämna tillförseln av el balanseras med pålitliga energikällor. När vätgas förbränns bildas inte koldioxid, utan bara vatten.

Med grön koldioxid avses koldioxid som ”lånas” från naturens eget kretslopp. Gasen är en kritisk råvara vid tillverkning av så kallade elektrobränslen som skapas av koldioxid, vatten och el. Elektrobränslen – exempelvis syntetisk bensin och flygfotogen – spelar en mycket viktig roll i energiomställningen för den del av transportsektorn som inte går att elektrifiera.

Vad är H2 Energy?

– Vi är ett forskningsbaserat start-up-bolag som grundades 2020. Vår innovation är en 3D-printad katalysator – ”e-Reformer™” – och en process kring den. Med vår process kan vi tillverka grön vätgas och grön koldioxid från förnybara råvaror som biogas, grön etanol eller grön metanol.

Hur bidrar ni till energiomställningen?

– Att bidra till energiomställningen är kärnan i vår verksamhet. Dagens prognoser pekar mot att behovet av el och annan grön energi kommer att öka dramatiskt de närmaste tio åren. Om samhället ska kunna möta den efterfrågan måste vi jobba med fler fossilfria energikällor – här kan grön vätgas och fossilfria flytande bränslen vara viktiga bidrag.

– Genom att producera grön vätgas hjälper vi till att balansera elnäten och med grön koldioxid bidrar vi bland annat till omställningen av transportsektorn. Om vi skulle vinna priset skulle vi rekrytera mer kompetens för att säkerställa att vår vision blir verklighet. Vårt nästa steg är att testa våra innovationer i mer storskalig industriell miljö.

Vilken är din hjärtefråga i klimatomställningen?

– Jag brinner för att ta fram tekniska innovationer som inte skadar naturen och klimatet, utan som i stället ger fördelar. Vi vill satsa på dessa tekniska innovationer och utveckla dessa så att man kan utnyttja deras fulla potential. Vi ska ställa om till ett klimatneutralt samhälle samtidigt som vi blir fler människor på jorden. Det är en stor utmaning!

Läs mer om bolaget på h2energy.se

4. Smart övervakning som tryggar elnätet

Från sin bakgrund inom militära system och försvarssystem har Elisabeth Johansson och hennes två medgrundare lärt sig vikten av att presentera komplex information på ett enkelt sätt. Nu bryter deras företag Exeri mark när de med hjälp av AI övervakar elnät för att snabbt kunna detektera problem. De är också en av finalisterna i Startup 4 Climate 2021.

Vad är Exeri?

– Exeris system Smart Grid Surveillance är ett sätt att övervaka elnätet med hjälp av intelligenta agenter, som identifierar problem och kommunicerar de direkt till ett centralt system. Nätägaren får informationen via en karta, där det lyser grönt när det fungerar och rött när agenterna upptäckt ett problem. Statistiskt sett går 60 procent av tiden vid ett strömavbrott åt till att hitta var felet finns, men med vår lösning kan all tid i stället läggas på att lösa problemet. Det innebär ett stabilare nät, med snabbare informationsöverföring och direkt återkoppling till de som använder nätet – och som upplever problem med det när det inte fungerar.

Hur bidrar Exeri till energiomställningen?

– Att stora delar av samhället elektrifieras är viktigt, men ingen vill gå över till eldrift om det inte går att lita på nätet. Det gäller så väl privatpersoner som företag. Med hjälp av Smart Grid Surveillance kan vi skapa den trygghet som krävs för en omställning på samhällelig nivå.

Vilka är dina personliga hjärtefrågor när det kommer till klimatomställningen?

– Vi står inför en punkt där omställningen måste gå fort och där alla måste kunna lita på att det som sker är för allas bästa. Personligen tror jag att företag måste dra ett stort lass nu och framöver. Lagstiftningen och politiska beslut tar för lång tid och vi kan inte heller kräva att privatpersoner driver omställningen, i och med att det inte är de som har störst påverkan på klimatet.

5. Världens första digitala gruva för att återvinna batteriråvaror

De senaste fyra, fem åren har maskiningenjören William Bergh nördat ner sig rejält i batterier. Resultatet är att han och hans bolag Cling Systems kan visa upp världens första decentraliserade och digitala gruva för batteriråvaror. Nu tävlar de om två miljoner kronor i Startup 4 Climate.

Vad är Cling Systems?

– Vi skapar en digital infrastruktur för att ta vara på värdet i elbilsbatterier. En marknadsplats för uttjänta batterier, helt enkelt. Min vision är att vi ska röra oss från en värld med centraliserade batteriråvaror, där värdet utvinns av gruvbolagen, till en värld där återvinnarna utvinner värdet i batterierna. I mina ögon en ganska naturlig utveckling, eftersom vi packar allt fler produkter fulla med råvaruvärde som vi med hjälp av återvinnare kan ta vara på. Dessutom kan andra aktörer som återbrukar och återtillverkar, förlänga livslängden på batterierna innan de åker till materialåtervinning. Så det Cling Systems gör är att skapa en marknadsplats för de som kan ta vara på värdet och kopplar samman dem med de som sitter på batterierna, till exempel bildemonterare och verkstäder.

Hur bidrar din innovation till energiomställningen?

– För att bidra till en hållbar energiomställning krävs att de nya lösningarna är bättre än de gamla. Det gäller inte minst batterier, som måste vara bättre än fossila alternativ för att kunna konkurrera ut dem. Med vår lösning blir batterier hållbara på riktigt, rakt igenom. Och allt kokar ner till reduce, reuse, repurpose och recycle.

Vilken är din hjärtefråga när det kommer till klimatomställningen?

– Jag får magont av överkonsumtion. I en perfekt värld ska vi inte behöva kompensera ett dåligt mående med produkter, eftersom det skapar ett samhälle byggt på slit och släng och snabba cash. Här tror jag att lagstiftning kan öka kraven och bygga en kultur för personligt ansvar, så att alla känner sig delaktiga i att vara en del av lösningen på våra stora, globala utmaningar. Vi måste ju springa åt samma håll om vi ska lyckas, men först krävs det att någon sätter riktningen framåt.

6. Krafthem skapar balans i det förnybara elsystemet

Många bäckar små blir snart en stor å. Den sanningen tog John Diklev fasta på när han grundade Krafthem – ett virtuellt kraftverk som ökar flexibiliteten och stabiliteten i elnätet genom att bland annat styra laddning av elbilar så att belastningen på elsystemet kan minska.

Vad är Krafthem?

– Vår bärande idé är att genom ett virtuellt kraftverk hjälpa till att balansera elnätet och öka flexibiliteten. Vi är unika genom att vi satsar på att ta tillvara små volymer. Vi erbjuder smarta styralgoritmer till elbolag, laddnätverk och producenter av förnybar energi för att de ska kunna bli aktiva deltagare i framtidens hållbara elsystem.

Hur bidrar ni till energiomställningen?

– Vi skapar balans i det förnybara elsystemet. När vinden mojnar eller solen går i moln kan vi motverka störningar genom att minska elbilsladdningen hos våra kunder. Vi är alltid standby och kan stänga av laddning i så korta intervall som runt 5 sekunder för att motverka driftstörningar. Krafthem bidrar till att andelen förnybar el kan öka och att den nödvändiga elektrifieringen av samhället kan fortsätta i hög takt. Flexibiliteten kan vi sälja vidare till Svenska Kraftnät.

– För våra kunder är fördelarna flera – de kan bidra till att bekämpa klimatförändringarna samtidigt som de sparar pengar genom ett smart elavtal.

Vilken är din hjärtefråga i klimatomställningen?

– En av mina drivkrafter är att lösa omställningen utan att inskränka människors friheter och möjligheter att till exempel transportera sig. Vi ska kräva mer av teknik och tillverkare, och den infrastruktur vi skapar ska vara smart.

7. Smartare laddning av många fordon samtidigt

För transportsektorn är en av utmaningarna med elektrifieringen att kunna ladda många fordon samtidigt. Det gäller inte minst företag som kör busstrafik i tätorter. Bussarna kör under rusningstid och ska sedan laddas däremellan. Det kräver hög kapacitet i bussdepåerna. Denna utmaning och flera andra arbetar Tvinn för att lösa. Vi har pratat med en av Tvinns grundare, Jonas Thyni.

Vad är Tvinn?

– Vi är ett Uppsalabaserat innovationsbolag som tidigt såg att kapacitetsbristen kan bli ett hinder när samhället ska ställa om till eldrivna transporter. Om man inte kan ladda fordonen kan man inte ställa om till eldrift. På många platser kan nätet inte leverera den ström som behövs för att klara laddbehoven när många fordon ska laddas samtidigt.

– Vi har lösningar för att frigöra kapacitet som kan användas för att sänka energikostnader, öka antalet elfordon och samtidigt erbjuda stödtjänster till elnätet. Vårt fokus är kommersiella transporter som bussar och lastbilar eftersom de behöver mycket effekt samtidigt. Vårt system gör det möjligt att använda den el man har tillgång till på ett smartare sätt, och räknar ut och anpassar hur mycket energi varje buss behöver.

– Det här är viktigt för vi ser redan idag att kapacitetsbristen hindrar regioner och städer att utvecklas. Nya företag får svårt att etablera sig, industrier hindras från att öka sin produktion och transportindustrin kan inte övergå till el. Så är det exempelvis i Uppsala där kapacitetsproblemet begränsar stadens omställning till elbussar.

Hur bidrar ni till energiomställningen?

– Vårt system skapar möjligheter för att ställa om transportsektorn till eldrift och bidrar på så vis till att uppfylla samhällets klimatmål.

– Med vår smarta laddningslösning kan vi minska behovet av ström med upp till 50 procent. Vår lösning kan bidra till att öka antalet elbussar i en depå med 30 till 50 procent utan att nätanslutningen behöver öka. Vi kan dessutom koppla ihop vårt system med energilager som kan användas för att kapa effekttoppar och använda lokalt producerad energi på ett optimalt sätt.

Vilken är din hjärtefråga i klimatomställningen?

– Min drivkraft när jag och Jakob Viketoft startade Tvinn 2018 var att få bidra på riktigt och med en handfast lösning. Jag såg problem som måste lösas och det är givande att varje dag få göra något så meningsfullt som att jobba med att lösa viktiga problem.

Sidan uppdaterad 11 juni 2024

Hjälpte den här sidan dig?