Vad påverkar elpriset?

Elskolan

Under 2021 har frågan om höga elpriser blivit ett hett diskussionsämne. Men vad beror egentligen de höga, och kraftigt varierande, elpriserna på? Det är inte helt enkelt att kortfattat reda ut, men vi gör ett försök.

Sverige är uppdelat i fyra olika prisområden för el. Från SE1 i norr ner till SE4 i södra Sverige. De höga elpriserna som vi sett under 2021 och inledningen av 2022 har framför allt påverkat kunderna i SE3 och SE4, vilket innebär från Värmland och söderut.

Det går heller inte att säga att priserna varit konstant höga under året – tvärtom. Under vissa timmar under sommaren så var det faktiskt negativa elpriser, det vill säga att priset var lägre än 0 kr/kWh, medan det under de dyraste timmarna under vintern har varit priser på över 5 kronor/kWh. Som jämförelse har genomsnittspriset under åren 2018-2020 legat mellan 11 och 41 öre.

Det handlar framför allt om fyra faktorer som tillsammans påverkar priset på el.

  1. Sveriges elnät sitter ihop med Europa

Sedan många år så är vårt svenska elnät sammanlänkat med andra delar av Europa. Fler och fler ”länkar” till omvärlden tillkommer också. Vårt nät är direkt sammankopplat med systemen i Danmark, Finland, Litauen, Norge, Polen och Tyskland och därmed indirekt med systemen i hela Europa. Det finns mycket positivt med att tillhöra en ”energi-gemenskap”. Över tid har det bidragit till lägre elkostnader och lägre koldioxidutsläpp över hela Europa, inklusive Sverige. Sett över hela året är Sverige en betydande exportör av el, som bidrar till minskade koldioxidutsläpp i andra länder. På minussidan så ser vi också att exporten av el kan leda till högre priser, som vi nu ser i södra Sverige. Vi påverkas av elpriset i andra länder i Europa, där det generellt är mycket högre priser än här. Det kallas för marginalprissättning, där det är den dyrast producerade kilowattimmen som sätter priset för all el som produceras inom området.

  1. Dyrare fossila bränslen

Den enskilt viktigaste förklaringen är att priserna har ökat kraftigt på fossila bränslen. Trots att den förnybara elproduktionen har ökat i Europa under senare år så är en stor majoritet av den el som produceras fortfarande fossilbaserad. Det handlar om gas och kol, men även olja. I många delar av världen, bland annat i många europeiska länder, använder man gas för att värma upp bostäder.

EU får också cirka 20 procent av sin elproduktion från naturgas (2020). Mellan april till december 2021 steg priset på naturgas från knappt 20 euro till över 100 euro per megawattimme. Dessutom steg priset för utsläppsrätter under samma tid. Detta medförde att priset från denna elproduktion steg till över 2 kronor per kilowattimme, och ibland ännu högre. I april förra året låg detta pris på cirka 50 öre per kilowattimme.

De områden som är mest beroende av gaskraft, som Sydeuropa, har också sett de kraftigaste prisökningarna. Den prisutvecklingen har i sin tur påverkat andra områden. I genomsnitt ökade elpriset i Europa med 200 procent mellan april och oktober 2021.

  1. Trångt i elnäten

En annan faktor som påverkar elpriset är de nationella elnätens – stamnäten – förmåga att transportera elen från där den produceras till där den används. I dag finns en stor del av Sveriges elproduktion i norra Sverige, medan elanvändningen till stor del sker i de södra delarna av landet. Överföringskapaciteten från norra till södra Sverige är begränsad, på grund av att det statliga stamnätet inte har hunnit byggas ut i tillräckligt snabb takt.

Den begränsade överföringen mellan norra och södra Sverige har gjort att mycket billig vattenkraft har ”fastnat” i norra Sverige, vilket har drivit upp priserna i söder. Samtidigt har fyra kärnkraftsreaktorer stängts ner i södra Sverige, vilket minskat tillgången till ”lokal” el. Det finns mycket planer på storskalig vindkraft på land och till havs i södra Sverige, men tillståndsprocesser tar lång tid och de har också mött mycket motstånd från lokalpolitiskt håll.

  1. Väder

Minskad nederbörd har gjort att vattenkraften inte har kunnat producera för full maskin. Det är framför allt ett problem i länder som Kina, Brasilien och USA, men även delar av Europa och nu även Sverige har drabbats. Det har också varit ett relativt svagt år för vindkraften, helt enkelt på grund av att det inte har blåst lika mycket som vanligt.

I takt med att andelen förnybar och väderberoende el (vind och sol) ökar så blir det också vanligare med snabba och tvära prisförändringar. När det blåser mycket över norra Europa produceras mycket el, men mojnar vinden bidrar inte vindkraften med lika mycket.

Källor:

https://www.ei.se/konsument/el/sa-har-fungerar-elmarknaden/elpris

https://www.energiforetagen.se/pressrum/nyheter/2021/december/december-2021-nya-rekordpriser-pa-el--energiforetagen-forklarar/

https://www.dn.se/sverige/fakta-i-fragan-vad-ar-det-som-hander-med-elpriset/