Effektbrist eller kapacitetsbrist – eller både och? Vi reder ut begreppen

Effektbrist

Effektbrist uppstår när efterfrågan på el i Sverige vid en viss tidpunkt är större än vad utbudet är. Det produceras helt enkelt inte tillräckligt mycket el vissa tider på året när behovet är som störst. Det här är inget som händer hursomhelst, sannolikt behöver en rad faktorer sammanfalla för att vi ska hamna i ett sådant läge:

• Det är sannolikt kallt ute. Rejält kallt. I hela landet.
• Det är vindstilla, vilket det ofta är när det är kallt. I sådana förhållanden kan inte vindkraften producera elkraft.
• Kärnkraftverken går inte för full maskin; en eller flera reaktorer är tagna ur drift.
• Det har varit ett torrt år, vilket gör att vattenkraftens magasin är dåligt påfyllda.
• Begränsning i möjligheten att importera el på grund av bristande produktionsöverskott i grannländerna alternativt att överföringskapaciteten i länkarna till grannländerna är tagna ur drift
• Reservkraften klarar inte av att leverera tillräcklig effekt.

Hur sannolikt är ett scenario när dessa händelser sammanfaller? Svårt att bedöma. Myndigheten Svenska kraftnät har flera gånger varnat för att det kan inträffa redan i vinter. Vid ett par tillfällen under vintern 2018 var vi uppe och snuddade vid gränsen för vad vi kunde hantera i vårt elsystem som för den kallaste timmen var nästan 27 000 MW. Vissa flaggar för att prognosen framåt ser än mer oroväckande ut.

Effektbrist kan även uppstå lokalt. I första hand är det våra växande städer som har en ökande risk. Uppsala och hela Mälardalen, Malmö och Stockholm är städer som i nuläget riskerar att hamna i en situation där efterfrågan på el är större än utbudet, under vissa av årets kallaste dagar. Ett av problemen här är att de stora kraftledningarna, som levererar el från norra Sverige till bland annat Stockholm, är för få för att kunna leverera så mycket el som behövs. Detta problem brukar kallas för kapacitetsbrist.

Kapacitetsbrist

Ett tidigare relativt okänt begrepp i Sverige, men som framför allt under hösten och vintern har poppat upp lite varstans.

Vi har allt sedan elnätens kraftiga utbyggnad på 1960- och 70-talen vant oss vid att vi i Sverige i princip har obegränsat med el. Vi har haft stabila elnät med rejält tilltagen kapacitet att kunna överföra el från där det produceras till där det förbrukas. Samtidigt har den totala elanvändningen från mitten av 80-talet och fram till idag varit i stort sett oförändrad. Men nu står vi i ett annat läge, åtminstone i vissa delar av landet.

Våra storstadsregioner växer, samtidigt som det pågår en omfattande omställning av hur vi driver våra samhällen. Vi ser till exempel att allt fler elbilar, etableringen av datacenter och nya sorters elintensiva företag kräver allt mer el. Det gör att det elnät vi har inte riktigt räcker till.

Problemet handlar framför allt om brister i stamnätet, elens motorvägar, men också om brister i region- och lokalnät. I Stockholm säger stamnätsägaren Svenska kraftnät nu stopp till utökade effektabonnemang i det regionala nätet. I klartext innebär det att elanvändningen (effektbehovet) helt enkelt inte får öka i Stockholm utan alternativ till stamnät. Läget är liknande i Malmö och Mälardalsregionen. Samtidigt gör brister i det regionala- och lokala näten att det är svårt att bemöta efterfrågan i enskilda stadsdelar, även om det finns tillräckligt med el på en övergripande nivå.

”Så varför bygger ni inte nytt då?” frågar sig någon. ”Varför har ni inte förutsett att det kan bli så här?”, undrar andra.

Att bygga nya stamnätsledningar är idag tidsödande. Inte nog med att det rent praktiskt tar tid att sätta upp enorma stolpar, handla upp material och hitta personal som kan utföra det. Det är framför allt tillstånden som tar tid. Svenska kraftnät räknar idag med att det tar cirka tio år från det att en stamnätsledning börjar planeras till dess att den står på plats och kan leverera el vidare ut i systemet. Denna tidsåtgång för tillståndsprocesserna gäller även för vissa regionnätsprojekt vilket innebär att utmaningen att bygga elnät gäller för alla nätnivåer.

Borde vi ha förutsett det här? Kanske. Vi är självkritiska. Tyvärr är vi inte ensamma om det. Stockholm har växt enormt under de senaste åren, mer än vad de ansvariga myndigheterna trott. Prognoserna pekar dessutom på att urbaniseringen i Sverige fortsätter framgent. Samtidigt har en lång rad projekt dragits igång som var och en också innebär ökat elbehov. Stora vägtunnlar är exempelvis enorma elslukare. Vid en olycka eller brand finns gigantiska fläktsystem som blixtsnabbt ska kunna suga ut farlig rök från tunnlarna. Något som, om så bara för en kort stund, kräver massor av eleffekt.

En ny typ av kund som vi inte såg för bara tio år sedan är serverhallar och så kallade bitcoin-gruvor. Båda två kräver väldigt mycket el för att kunna driva all den processorkraft som krävs för att leverera alla de internettjänster vi kommit att använda. Samtidigt har serverhallar så kallad reservkraft och skulle kunna användas för att tillföra lokal elproduktion i ansträngda situationer. Dit är det dock lång väg kvar. För att utveckla den möjligheten behöver elnätsbolagens och techbranschen bygga nya typer av samarbeten och affärsmodeller.

Än så länge är det dock framför allt på landsbygden som den här typen av verksamheter etablerar sig. Facebook i Luleå och Amazon i Katrineholm, Västerås och Eskilstuna är de kanske mest kända exemplen.

Elbilarna blir allt fler på våra gator. Allt pekar på att vi i framtiden kommer ha en fordonsflotta som till väldigt stor del drivs på el. Då krävs det stabila elnät och möjlighet att ladda i princip överallt.

Ellevio är den största elnätsägaren i Stockholm och brottas därför naturligt med de här frågorna just nu. Även om bristerna till största del finns i stamnätet får vi, som äger regionalt och lokalt nät och har 600 000 kunder i regionen, handskas med eventuella konsekvenser. Kapacitetsbristen är en av våra och samhällets största utmaningar just nu. Vi arbetar med alla tänkbara lösningar för att Sveriges huvudstad inte ska tvingas säga nej till stora företagsetableringar, nya tunnelbanelinjer och infrastrukturprojekt, eller för den delen nya bostadsområden som ska växa fram.

Vi vill - och måste - hantera den här utmaningen. Vi ser ett antal åtgärder på kort och lång sikt som gör att vi, tillsammans med andra, kan lösa den tuffa uppgiften:

• Tillståndsprocessen för att bygga stamnätsledningar måste kortas, och det rejält.
• Vi måste hitta smarta sätt för att styra användningen av el. Det kan dels handla om att stora verksamheter får ersättning för att dra ner på sin produktion under vissa kritiska tidpunkter, men också om att hjälpa hushåll att styra sina hem. Under de närmaste åren ska vi sätta upp nya smarta elmätare hos alla våra kunder, något som kommer vara en viktig komponent i det vi brukar kalla det smarta elnätet. Vi tittar också på hur elnätsabonnemang skulle kunna utformas för att göra det attraktivt för kunderna att styra sin elanvändning jämnare över dygnet och vilken typ av automatiserad teknik som skulle behövas för att få till en sådan konsumtion. 
• Vi behöver producera mer kraft lokalt i Stockholm. I första hand genom att kraftvärmen producerar mer kraft, men även andra produktionsslag kan vara intressanta. Här behövs förutsättningarna ses över för att öka fjärrvärmebolagens möjlighet att re-investera i lokal elproduktionen. Frågan om vem som ska bära kostnaden för alternativa lösningar till stamnätet måste tydliggöras.  
• Vi behöver se till att det går att bygga ut det lokala elnätet inom Stockholm i den takt som krävs för att vi ska kunna bygga laddplatser för elbilar, bostäder, kontor, sjukhus, dagis, skolor, tunnelbana, ja allt det som gör att staden kan fortsätta att utvecklas och vara en av Europas snabbast växande storstäder.

Henrik Bergström, chef samhällskontakter

Tips på mer läsning

Hallandsposten 4 mars 2019: ”Sverige kan bli ett nedsläckt land”

Svenska Dagbladet 3 mars 2019: ”Högsta prioritet att säkra Stockholms elförsörjning”

Svt.se 24 februari 2019: ”Elbrist kan hota bostadsbyggandet i Stockholm”

Svt.se 24 februari 2019: ”Elpriset höjs – för att styra om våra vanor”

Dagens Nyheter 21 februari 2019: Stockholm hotas av akut elbrist redan 2021