Debattartikel i SvD: Hur ska elsystemets nya förmågor finansieras?

Länk till debattartikeln: https://www.svd.se/a/vevqEX/ellevio-hur-ska-de-nya-elnaten-finansieras

Sveriges elsystem befinner sig i början av en utvecklingsfas vars like vi aldrig tidigare sett. I en rapport från 2023, genomförd av Sweco på uppdrag av Ellevio, framgår att elanvändningen de kommande tjugo åren mer än fördubblas i landet. Nivån av investeringar för att möta de ökande behoven, byta gammal infrastruktur mot ny, modernisera och bygga ut under denna tid motsvarar ungefär en svensk stadsbudget. För elnätsföretagen, vars uppgift är att rusta infrastrukturen för elektrifieringsboomen, innebär det enorma investeringsbehov och utmaningar när det gäller reglering.

Långsiktiga, förutsägbara och stabila villkor för att investera är stående inslag på önskelistan från företag som äger, förvaltar och utvecklar samhällskritisk elnätsinfrastruktur. När vi planerar för framtiden handlar det inte om femårsplaner; det elnät vi bygger idag måste fungera i 40-50 år. Men även om planeringshorisonterna är långa, är behoven mer akuta. Takten i utvecklingen och de accelererande behoven i industri- och transportsektorerna gör att de flesta investeringar för kapacitetsförstärkningar, utbyggnad och moderniseringar måste genomföras redan de närmsta tio åren. För att byggandet ska ta fart måste energiföretagen få både kortsiktiga mål och kunna lita på att energipolitiken håller över tid.

Därför var det av största vikt att regeringens energipolitiska inriktningsproposition, som presenterades förra veckan, etablerade både delmål och långsiktiga planerings- och leveranssäkerhetsmål mål för elsystemets utveckling. Förslagen ger tydliga signaler om att den expansiva fas elsystemet står inför stöds av varaktiga politiska löften.

I skrivningen om ett leveranssäkerhetsmål beskrivs även hur elsystemets aktörer kommer att få större ansvar än tidigare. Elförsörjningens del av totalförsvarsförmågan skärps av NATO-inträdet, kriget i Ukraina, södra Sveriges effektbrist och den allt lägre överföringsförmågan mellan Sveriges elprisområden. Den energipolitiska propositionen identifierar därför behovet av nya inslag i systemet, till exempel ö-drift (förmågan att säkra elförsörjning även i händelse av kris eller krig), dödnätsstart (att starta om nätet från noll), överföringsförmågor, effekt för nyanslutningar samt försvarets behov av robusthet och självförsörjningsförmåga. Det är nödvändiga inslag i ett modernt elsystem som står pall även i skuggan av en orolig omvärld.

Det som däremot inte diskuteras i tillräcklig utsträckning i propositionen är hur alla nya förmågor ska finansieras. Dessa nya inslag är att betrakta som kollektiva nyttor, en typ av förmågor som samhället som helhet behöver, och sådana kostnader finansieras oftast av samhället gemensamt. Men enligt regeringens proposition ska även dessa tillkommande inslag bekostas inom ramen för dagens modell, där elpriser, elnätstariffer och egna investeringar är finansieringsbasen.

Kort och gott riskerar det att bli elnätsföretagen som får bekosta utvecklingen av alla nya inslag regeringen vill se i elsystemet. Eftersom elnätsföretagen får täckning för sina kostnader uteslutande från elnätsavgifterna innebär det i sin tur att elnätsavgifterna riskerar att behöva höjas märkbart i framtiden. Det måste undvikas.

Det skulle vara orimligt. Elnätskunder bär redan idag energiskatt, moms, majoriteten av Svenska kraftnäts kostnader för stamnät och stödtjänster samt kostnader och investeringar i elnäten på sina fakturor. Ytterligare kostnadsökningar riskerar leda till motstånd mot elsystemets nödvändiga utveckling. Det vore förödande.

Så mycket i den svenska energi- och klimatomställningen står och faller med acceptansen från både allmänhet och beslutsfattare. Vi måste bygga ett elsystem som både accelererar utsläppsminskningar men även står pall kriser, krig och vädertillbud, vilket är ett viktigt, nytt inslag i regeringens riktning för energisamhällets utveckling. Men det kostar pengar, och är inte finansieringen löst och skatten fortfarande jättehög, riskerar landets elnätskunder att få dyrare fakturor vilket kan skapa misstro istället för acceptans.

Om nya kollektiva nyttor ska föras in i elsystemet måste det därför utredas hur finansieringen ska se ut och vem som betalar för vad. Men även hur statens beskattning av sektorn fortsatt bör se ut.

Energiskatten väntas under 2024 generera cirka 44 miljarder exklusive moms till statskassan. Det är enorma summor, som överstiger kostnaden för hela polismyndigheten på cirka 40 miljarder. Energiskatten läggs på elnätsfakturan, där den utgör så mycket som 50 procent av den totala kostnaden. Men idag går ingenting av energiskatten tillbaka till utvecklingen av elnäten; alla investeringskostnader kommer från elnätsavgifterna.

Ett givet sätt att förverkliga de nya behoven i det svenska elsystemet utan att belasta elnätskunderna ytterligare är att genomföra en energiskattereform. Lägre energiskatt skulle minska trycket på elnätskundernas fakturor. EU:s energiskattedirektiv påbjuder dessutom att el ska ha den lägsta skattesatsen eftersom det är det energislag som har minst klimatpåverkan och störst betydelse för klimatomställningen.

För att komma vidare med den energipolitiska propositionen krävs alltså en rad kompletteringar:

1. Kollektiva nyttor måste finansieras utanför nuvarande strukturer. Regeringen måste utreda hur de nya förmågorna för elsystemet ska finansieras och av vem.
   
   
2. Sänk elskatten. Minska bördan på Sveriges elnätskunder genom att utreda en sänkning av elskatten i enlighet med den samstämmighet som en majoritet av riksdagens partier visade i spåren av elkrisen 2022.
   
   
3. Energimarknadsinspektionen måste utveckla intäktsregleringen utifrån de nya energipolitiska målen.
   De två viktiga styrmedlen för investeringar i elsystemet - marknadsmodellen för investeringar i elproduktion och intäktsregleringen för investeringar i elnät - måste utvecklas utifrån de nya målen. Det är då målen skapar ett värde och incitament för aktörerna som ska göra jobbet.

Regeringens energipolitiska inriktningsproposition måste fungera även ur ett finansiellt perspektiv för att energiomställningen som bärande del av samhällsutvecklingen ska kunna få stöd av befolkning likväl som energiaktörer och näringsliv.

Johan Lindehag,
Vd, Ellevio

Henrik Bergström
Samhällspolitisk chef, Ellevio