”Särskild riksdagsdebatt om stora elprisskillnader måste innefatta knäckfrågorna för elnäten”

Nyheter

Under tisdagen begärde Kristdemokraterna en särskild riksdagsdebatt om de höga elpriserna i Sverige. Av yttersta vikt är att debatten förutom diskussioner om elproduktion och elhandel även går till botten med otillräcklig elnätsinfrastruktur i Sverige.

- Utan kortsiktiga såväl som långsiktiga lösningar för elnäts­utbyggnaden i Sverige riskerar vi att få leva med stora prisskillnader mellan elprisområdena under lång tid samtidigt som den svenska klimat­omställningen bromsas, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.

image received via email

Rekorddyr el

Under hösten har de svenska elpriserna satt nya rekord. Orsakerna till den rådande elpris­krisen är flera – europeiska energisituationen, minskad tillgång på planerbar elproduktion och inte minst brister i den så kallade överföringskapaciteten.

I Sverige är begränsningar i stam- region- och lokalnäten den absolut viktigaste frågan att lösa för elsystemet. Otillräckliga stamnät skapar flaskhalsar när el ska skickas från norra Sverige, där elen företrädesvis produceras, till landets södra delar, där den största efter­frågan finns. På så sätt kan det i södra Sverige momentant uppstå elbrist, trots elöverskott i landet som helhet. Samtidigt eldar den svenska klimatomställningen på efterfrågan på el, inte minst transport­sektorns och industrins resa mot fossil­frihet, genomsyras av elektrifiering.

Behövs ett helhetsgrepp

- Vi har två parallella kriser vi måste hantera här och nu: klimat­krisen och elpriserna. Men trots ett rekord­stort reform­utrymme gick det endast att se mindre insatser för att minska ledtiderna för elnätsförstärkningar i regeringens budget för 2022. Vi hade behövt ett helhets­grepp för den svenska elförsörjningen och framtidens elnät i såväl regeringens som oppositions­partiernas budgetförslag, säger Henrik Bergström.

Ellevio har föreslagit tre viktiga insatser för att stärka elnäts­utbyggnaden, säkra att klimat­omställningen fortgår och trygga en konkurrens­kraftig elförsörjning för företag och hushåll.

  1. Tiden för tillstånds­processer går att korta ner ytterligare. Klimat­rätts­utredningen beskriver en snabbare utbyggnad av elnäten som en nyckel­faktor för elektrifieringen och klimat­omställningen. Här måste förut­sättningarna för teknikval på de högsta spännings­nivåerna och vad som ska anses utgöra bästa möjliga teknik för att inte elektrifieringen ska bromsas.
  2. Utvecklingen av överförings­kapaciteten måste i större utsträckning bygga på prognos. Statliga Svenska kraftnät bör få ett tydligare uppdrag kring planering och prioritering av transmissions­nätet med ett tydligare fokus på proaktiv nät­utbyggnad så att det svarar upp mot framtida behov samt att säkerställa att Svenska kraftnät möter EU-kravet om att erbjuda marknaden minst 70 procent av tillgänglig överföringskapacitet.
  3. Acceptans, förståelse och finansiering. Enorma investeringar krävs för att bygga ut elnäten och förverkliga energi- och klimat­omställningen. Det förutsätter förståelse och acceptans hos både kunder och besluts­fattare. I enlighet med Energi­företagens förslag till regeringens elektrifierings­strategi bör en statlig funktion skapas för att driva elektrifierings­arbetet och bör även få en nyckel­roll för att lösa lokala konflikter. Vi behöver därtill en utredning som tittar på hur energi­systemets förändring ska finansieras. En diskussion om fördelning av kostnader, och vad statens ansvar i detta ska vara, är nödvändig.

Läs mer här

Sidan uppdaterad 5 januari 2022

Hjälpte den här sidan dig?