Ny utredning kan stöpa om elnätsmarknaden

Den 2 september 2021 avgjordes ett av de mest uppmärksammade domstolsmålen i energivärlden när Tyskland fälldes i Europadomstolen för att inte ha implementerat EU:s elmarknadsdirektiv på ett korrekt sätt. Tysklands regering hade tagit fram nationella bestämmelser för hur marknaden bör fungera, vilket domstolen bedömde vara en alltför hög grad av detaljstyrning från de politiska instanserna.

För att översätta problematiken till en svensk kontext måste man först förklara den svenska juridiska hierarkin som råder med lagstiftning, förordningar och föreskrifter – där lagstiftningen tas fram av riksdagen, förordningarna av regeringen och föreskrifter av expertmyndigheten på området, vilket i energimarknadsfrågor är Energimarknadsinspektionen.

- Det som har hänt är att Europadomstolen bedömer att de förordningar som har kommit från den tyska regeringen politiserar en fråga som ska drivas av tjänstemän genom föreskrifter, vilket utarmar expertmyndighetens oberoende ställning, säger David Bjurhall, chef för reglering på Ellevio.

Ny utredning ska reda ut konsekvenserna

För att bedöma domens konsekvenser för Sverige tillsatte regeringen den 17 mars en ny utredning. Utredarna har fått i uppdrag att se över om den svenska modellen är harmoniserad med de europeiska direktiven, eller om regeringen likt den tyska behöver se över nuvarande ordning för lagstiftningen på elnätsområdet.

- Den svenska modellen är väldigt lik den tyska och regeringen detaljreglerar i hög grad elnätsregleringen, fortsätter David Bjurhall. Till exempel har vi frågan om vilken nivå avkastningsräntan för elnätsbolag får vara, vilket är ett beslut som enligt Tysklandsdomen potentiellt borde ha tagits av Energimarknadsinspektionen snarare än regeringen.

Viktiga datum som sammanfaller

En viktig detalj med den nya utredningen är att slutdatumet (31 oktober 2023) sammanfaller med en annan viktig process. Slutdatumet för utredningen sammanfaller med sista dagen som Energimarknadsinspektionen kan ta beslut om intäktsramarna för perioden 2024–2027. Risken är att utredningens slutsatser inte kan tas med inför nästkommande reglerperiod.

- Vi vill gärna uppmana utredarna att komma med ett delbetänkande innan slutdatumet, för att skapa tydlighet i hur man ser på den juridiska strukturen inför den nya regleringsperioden, säger David Bjurhall.

Risk för rörig situation

Domstolsärendet är en annan viktig faktor. Om Kammarrätten bedömer att Förvaltningsrättens beslut om förordningen är ogiltigt och den förordningen sedan blir en föreskrift, kan det innebära en rörig situation rent juridiskt.

- För oss på Ellevio är det en nyckelfråga att utredningen om den legala strukturen på energimarknaden sköts korrekt och skyndsamt, så att vi i lugn och ro kan fokusera på vårt huvuduppdrag: att se till att elen kommer till våra kunder när de behöver den, avslutar David Bjurhall.