Jakten på kompetensguldet

Men frågan är om utmaningen att få fram den personal som efterfrågas på kort tid infrias. Northvoltchefen Peter Carlsson beskrev under pressträffen de flaskhalsar som ett nytt företag har att brottas med, och återkom till kompetensförsörjningsfrågan. I Göteborg fanns en god kompetensgrund, men sedan? Branschorganisationen Teknikföretagen räknade ut att utöver 3 000 nya jobb i den nya batterifabriken, skapas i runda slängar 3 600 nya jobb i leverantörsleden – totalt 6 600 nya jobb. I slutet av februari meddelade samma företag att en ny etablering planeras i Stora Ensos gamla pappersbruk Kvarnsveden i Borlänge, en kund i Ellevios nät, med totalt 1000 nya tjänster. I störst utsträckning handlar det om teknik- och ingenjörstjänster. 

Det här är bara två exempel på hur den expansiva industriutvecklingen i Sverige kommer med viss huvudvärk. Northvolts behov av kompetent arbetskraft är symptomatiskt för en utveckling vi ser i hela energibranschen. Pensionsavgångar och lågt intresse för teknik- och ingenjörsutbildningar pekar på att det kommer att bli en utmaning att hitta kvalificerad arbetskraft för att täcka alla baser. Trots en arbetsmarknad som lovar bländande möjligheter för kunnig personal ser vi ett allt för lågt intresse för teknikrelaterade utbildningar och ett hårdnande konkurrensläge för tekniktunga företag.

En ödesfråga

Ellevio, som ansvarar för stora delar av ryggraden i den svenska elförsörjningen, ser en gemensam nämnare när vi betraktar den rusande utvecklingen i så gott som alla sektorer i samhället: behovet av mer el. När vi i Sverige accelererar våra klimatambitioner, när vi blir mer digitala, laddbara och teknikorienterade, när industrin och transporterna minskar sina utsläpp, ja då handlar det om el. För oss som ska bygga infrastrukturen som målen om fossilfri fordonsflotta och fossilfritt välfärdssamhälle vilar på, är tillgången på kunnig, kompetent och driven personal nästintill en ödesfråga.

Kompetensbristen ur detta perspektiv beskrivs i Klimatpolitiska rådets senaste rapport (2022): ”Det finns redan en betydande och växande kompetensbrist vad gäller flera yrkeskategorier som har nyckelroller för elektrifieringen. Energibranschen står inför ett stort rekryteringsbehov och stora pensionsavgångar. SCB:s långsiktiga prognoser visar exempelvis en tydlig brist på civil- och högskoleingenjörer inom energi, elektronik, automation och datateknik på 2030-talet.”

Behov av ny kompetens

Beskrivningen passar väl in på ett företag som vårt. Fältpersonal, tekniker, montörer, och i allra högsta grad olika specialiserade ingenjörer, underhållsanalytiker, produktionsplanerare, IT-specialister, med mera – vi behöver många olika kunskaper. Vi ingår i en bransch som både växer och breddas, inte minst för att vi kommer närmare våra kunder och förväntas förverkliga samhällets expansiva språngmarsch mot elektrifiering och digitalisering. Ju mer vi investerar, och i takt med att vi digitaliserar oss, arbetar med digital teknik och utvecklar vår affär som del av elektrifieringen, behöver vi en massa ny typ av kompetens.

Och vi är inte ensamma. Vi och våra branschkollegor kämpar om samma kunskapsbas. Enligt en undersökning från branschorganisationen Energiföretagen beräknas drygt 8 000 tekniker och ingenjörer behöva rekryteras enbart de kommande tre åren. SCB:s långtidsprognos menar att det kommer behövas ytterligare 100 000 ingenjörer och 50 000 teknikutbildade i Sverige för att räcka till alla sektorer. Det största rekryteringsbehovet i vår bransch är elkraftingenjörer, men denna yrkesroll är samtidigt en kategori som företagen har svårast att rekrytera till; endast IT-utvecklare är svårare.

På Ellevio har vår strategi hitintills varit ett målmedvetet arbete för att öka jämställdhet och mångfald i vår verksamhet. Det är en nyckelfaktor för att finna och locka människor till vår bransch. Men vi kommer att behöva tänka brett och större. Vi behöver fortsätta jobba för att locka fler kvinnor till teknikyrken, och vi behöver hitta vägar för att utveckla den kompetens vi kan hitta bland nya svenskar. Lärlingsplatser är en väg. Språkutbildning, särskilt inom teknikterminologi, är ett annat exempel på kompetens som branscher kan jobba med för att göra människor rustade för att bli en del av vår framåtrörelse.

Saknas ett politiskt helhetsgrepp

Givet allvaret i den här frågan efterlyser jag proportionerliga insatser från politiken. I regeringens elektrifieringsstrategi uttrycks en ökad ambition för att lösa kompetensfrågan: ”Regeringen avser ta initiativ till en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen” heter det. I slutet av mars meddelade regeringen förslag på ett nytt offentligt omställningsstudiestöd och satsningar för att förenkla för behörighet yrkesprogram med mera. Viktiga inslag, men knappast det helhetsgrepp som behövs. I statens budget för 2022 fanns till exempel inga tydliga spår av någon sådan kraftsamling. Inte heller i någon av oppositionspartiernas skuggbudgetar ser vi tecken på att kompetensförsörjningen får proportionerligt utrymme, vare sig det gäller i arbetsmarknadspolitiska förslag eller budgetsatsningar för utbildning eller näringspolitik. Hur ser det ut i nästa budget? Och nästa?

Kan bli en flaskhals

Det är som bekant bråttom att ställa om, och ambitionerna för Sveriges utveckling de kommande decennierna är skyhöga. Just nu ser det dock ut som att kompetensbristen kan bli en av de svåraste flaskhalsarna för den svenska samhällsutvecklingen om vi inte skapar samling för att lösa utmaningen. Här behövs långa perspektiv. Vi måste få till ett fokuserat, produktivt, sektorsövergripande insatspaket för att lösa kompetensutmaningen omedelbart. Företag, branschorganisationer, fackförbund, lärosäten, politiker och många fler behöver samverka för att tillgodose samhällets behov av kompetens och kunskap, nu och i framtiden.

/Johan Lindehag, vd på Ellevio