”För varje gång vi uppdaterar läget för elanvändning i framtiden har prognoserna stigit i höjden”

Ellevio tycker

Tankesmedjan Ephis förre vd, numera oppositionsborgarrådet i Stockholm Christofer Fjellner (M), inleder rapportsläppet av forskningsskriften ”Hur får vi elnät för framtiden?” med att ringa in den hisnande utveckling som Sverige befinner sig i när det gäller elektrifiering och elanvändning.

Energibranschens bedömning att elanvändningen ökar från dagens cirka 145 TWh till 330-370 TWh år 2045 - en väsentlig uppjustering från tidigare högnivåscenarier. För bara två år sedan bedömdes vår elanvändning kunna landa på 310 TWh elanvändning 2045.

Ständigt ökande scenarier för elanvändning är inte bara ett tydligt tecken på hur snabbt elektrifieringen går i landet, drivet av klimatomställning, nyindustrialisering och en fordonsflotta där fossila bränslen ersätts med el i allt snabbare takt. Det är även ett exempel på ett av seminariets återkommande slutsatser: när vi bygger ett elnät för framtiden måste vi kunna bygga efter prognoser om hur utvecklingen kommer att se ut, snarare än att göra planer som enbart utgår från det vi vet kommer att hända vad gäller företagsetableringar och elektrifieringsprojekt. Just denna ansats hör man upprepas från seminariets breda panel, som förutom Fjellner även inkluderar Fredrik Olovsson (S), Camilla Brodin (Kd), Ellevios vd Johan Lindehag, professor Lars Bergman, samt skåneföretagaren Henrik Jönsson.

Finns en samsyn

Men det är inte bara kring detta det råder samsyn – här finns faktiskt en sorts konsensus över både vikten av att elnäten i utvecklingen av ett robust, modernt elsystem, att elnäten måste få högre prioritet. Och att vi behöver ha en bredare diskussion om hur de enorma investeringarna som behövs ska finansieras – och framförallt att vi måste hitta ett sätt att skynda på etableringen.

”Snabbare tillståndsprocesser” är den vanligast förekommande slutsatsen på både seminariet och energidebatten. Men, som Fjellner påpekar, det måste följas upp med konkreta sätt att klara av marktillgång, myndighetshantering, miljöprövningar med mera väsentligt mycket fortare. Det får inte ta 10-15 år att bygga ut elförsörjningen när hela samhället skriker efter tillgång på el nu.

Enorma investeringar framåt

Den tredje återkommande slutsatsen handlar om elnätsaktörernas förutsättningar att kunna infria förväntningarna och bygga så fort det bara går. Före detta professorn tillika tidigare rektor på Handelshögskolan Lars Bergman konstaterar att det kommer att krävas enorma investeringar i alla nivåer av nät – upp emot 1 000 miljarder de kommande 20 åren.

- Hur regleringen av elnätsmarknaden utformas nu och för lång sikt står i direkt relation till företagens vilja och förmåga att investera. Därför är intäktsreglering en oerhört viktig faktor när det gäller det vi står inför, säger Bergman.

Lars Bergman nämnde en tidigare ESO-rapport som pekade på ett förslag om att göra om reglermodellen med en större långsiktighet för att minska den regulatoriska osäkerheten för att främja investeringar och skapar en skälig kostnadsutveckling för kunderna.

Ellevios Johan Lindehag intygar Lars Bergmans bild. Långsiktighet är helt och hållet avgörande för den som ska investera enorma belopp i elnät för de kommande 50 åren, menar han. Det är förlamande för oss att inte veta vad vi får för avkastning, när regleringen ständigt ändras och bestäms på fyra år utan att ta höjd för investeringsbehoven som finns.

- Vi kan inte ha en situation där vi ska investera allt fler miljarder varje år, men får reda på i efterhand om vi kommer få täckning för det, säger Lindehag.

Näringsutskottets Fredrik Olovsson (S) avslutar seminariet med att återknyta till den situation som ligger till grund för elförsörjningens allt viktigare roll i samhället: behovet att minska utsläppen radikalt - och snabbt.

- Får vi ihop de här bitarna då kan klimatomställningen gå från något som kan upplevas som en börda till något oerhört positivt.

Avslutningsvis är det positivt att det finns en samsyn över partierna om att frågan om att elnäten får rätt förutsättningar avseende tillståndsprocesser och intäktsreglering måste prioriteras. Elnäten kan inte vänta fyra år på att moderniseras och byggas ut utan våra kunder, entreprenörer och klimatet behöver ett robust elsystem här och nu. Det är en önskvärd samhällsutveckling som Ephi med gäster lyfte fram på ett föredömligt sätt.

/Henrik Bergström, samhällspolitisk chef Ellevio

Sidan uppdaterad 30 mars 2023

Hjälpte den här sidan dig?