Ellevios sju inspel till energipolitiska propositionen

Ellevio tycker

Ellevios chef för samhällskontakter, Henrik Bergström, kommenterar vad Ellevio vill se i den kommande energipolitiska propositionen.

Sverige står inför en dramatisk ökning av elanvändningen de kommande 20 åren. Elnätsutbyggnaden har inte hängt med i elektrifieringstakten, och i flera regioner runt om i landet utgör bristande elnätskapacitet redan idag en begränsning för utveckling och nya företagsetableringar. Det behövs betydande investeringar i elnäten för att säkerställa att Sverige kan möta den ökade elanvändningen. Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio, lyfter de sju viktigaste punkterna som bör finnas med i den energipolitiska propositionen.

Ellevio menar att det krävs en långsiktig energipolitik för att säkerställa att tillräckliga investeringar görs i elnäten.

Ellevios huvudsakliga inspel till den energipolitiska propositionen är att:

  • Energipolitiken måste vara långsiktig, förutsägbar och stabil
  • Energipolitiken måste innefatta tydliga mål och ansvar för berörda energimyndigheter

Sammanfattningsvis är den största utmaningen med elnätsutbyggnaden i Sverige bristande långsiktighet och stabilitet i energipolitiken. För att lösa denna utmaning krävs en långsiktig energipolitik som säkerställer att tillräckliga investeringar görs i elnäten.

Ellevios sju inspel

1. Säkerställ långsiktig leveranssäkerhet och systemtillräcklighet

Svenska kraftnät som systemansvarig myndighet och beredskapsmyndighet har idag inte någon budget för att hantera elsystemet utifrån vad som är samhällsekonomiskt bäst för medborgarna i olika situationer. Elsystemets utmaningar kan skilja sig åt under en 50-årsperiod beroende på en energikris, torrår, 20-årsvinter eller en höststorm. Idag bedrivs detta långsiktiga och komplexa arbete i uppdragform (regeringsuppdrag). En analogi för att beskriva rådande situation är som är att ringa försäkringsbolaget när man inser att man håller på att krocka. Det är inte hållbart.

Svenska kraftnät ska få ett tydligt ansvar för den långsiktiga leveranssäkerheten för elsystemet i Sverige. Detta ansvar ska omfatta både överföringsförmågan och kraftbalansen. För att säkerställa att Sverige har en tillräcklig elförsörjning även i framtiden bör ett nytt mål om systemtillräcklighet införas. Detta mål ska ta hänsyn till både elproduktion och elnät.

Förslaget innebär att:

  • Svenska kraftnät får ett tydligt ansvar för att säkerställa den långsiktiga leveranssäkerheten, systemtillräckligheten, för en fördubblad  elanvändning till 2045.
  • Sverige får ett nytt mål om systemtillräcklighet som ska ta hänsyn till både kraftbalans och överföringsförmåga.
  • Svenska kraftnät ska redovisa samhällsekonomiska kostnader för sina begränsningar i överföringsförmågan i elsystemet.

2. Utvecklingen av elprisområden

Utvecklingen av elprisområden i Sverige har lett till motsatt verkan mot vad som var avsett. I stället för att öka överföringskapaciteten och produktionen i underskottsområdena har reformen lett till lägre överföringskapacitet och mindre produktion i underskottsområdena. En viktig anledning bygger bristande långsiktighet och proaktivitet i utvecklingen av svenska elsystemet. Detta beror bland annat på att Svenska kraftnät inte har haft ett tydligt ansvar för överföringsförmågan och att de nordiska TSO:erna inte har samplanerat på ett effektivt sätt. För att säkerställa att en ändamålsenligt, hållbar och säker elförsörjning bör regeringen avvakta införandet av nya elprisområden och i stället utvärdera samhällsekonomiska effekterna av befintliga elprisområden.

Förslaget innebär att:

  • Regeringen måste tydligare sträva mot att skapa ett elprisområde i Sverige.

Regeringen avvaktar införandet av nya elprisområden och utvärderar samhällsekonomiska effekterna av befintliga elprisområden.

  • Svenska kraftnät får ett tydligt ansvar för överföringsförmågan.
  • De nordiska TSO:erna samplanerar på ett effektivt sätt.

3. Säkerställ att investeringar kan möjliggöras i elnät

Investeringar i elnät är nödvändiga för att möta den ökade elanvändningen i Sverige. Enligt Ellevios senaste elanvändarscenario kommer elnätsföretagen att behöva investera 1000 miljarder kronor fram till 2045. Dessa investeringar är helt avhängiga av att intäktsregleringen utvecklas på ett sätt som gör det möjligt för elnätsföretagen att generera tillräckliga intäkter. Regeringen bör säkerställa en tydlig målbild i den energipolitiska inriktningspropositionen om att intäktsregleringen ska utvecklas för att möjliggöra planeringen av en fördubblad elanvändning till 2045.

Förslaget innebär att:

  • Regeringen tydliggör att intäktsregleringen ska utvecklas mot ett planeringsmål om en fördubblad elanvändning till 2045 för att säkerställa investeringar i elnät.
  • Energimarknadsinspektionen utvärderar utvecklingen av intäktsregleringen mot målbilden om en fördubblad elanvändning till 2045 med utgångspunkt från långsiktighet, stabilitet och förutsägbarhet.

4.  Marknadsmodellen måste utvecklas

Elsystemet behöver utvecklas för att möta den ökade elanvändningen och de nya kraven på hållbarhet. Den nuvarande marknadsmodellen är inte anpassad för detta. För att säkerställa att rätt elproduktion etableras på rätt plats behöver kapacitet prissättas mot tydliga krav om långsiktighet, tillgänglighet och uthållighet. Marknadsmodellen bör utgå från systemperspektivet, inte från enskilda kraftslag.

Förslaget innebär att:

  • Regeringen bör tillsätta en utredning för att se över hur nuvarande marknadsmodell kan utvecklas för att möjliggöra en planeringsram om en fördubblad elanvändning till år 2045.

5. Korta ledtiderna för nätutbyggnad

Ledtiderna för nätutbyggnad i Sverige är för långa. Detta beror på flera faktorer, bland annat komplexiteten i koncessionsprocessen, parallella och sekventiella processer hos flera myndigheter och oklarheter i regelverket. Regeringen bör vidta kraftfulla åtgärder för att korta ledtiderna.

Förslagen innebär bland annat att:

  • Miljöbalken ändras så att klimatnyttan kan vägas in i miljöprövningen.
  • Elnäten på högre spänningsnivåer görs till riksintresse.
  • Luftledningar ges företräde framför markkablar.
  • Elnätsbolagen involveras tydligare i samhällsplaneringen.
  • Mer resurser avsätts till myndigheterna som hanterar ansökningar.

6. Tydligare regelverk för att möjliggöra anslutningar när elnätskapacitetsbrist råder

Elnätsutbyggnaden i Sverige tar tid. För att säkerställa att kunder kan anslutas i tid även när det råder kapacitetsbrist behöver regelverket för villkorade anslutningsavtal tydliggöras. Dessa avtal skulle ge elnätsbolagen möjlighet att styra ned kundernas elanvändning när elnätet är som mest ansträngt. Elnätsbolagen kan därför använda villkorade anslutningsavtal för att snabbare ansluta kunder och kunderna får incitament att minska sin elanvändning under perioder med kapacitetsbrist.

Förslaget innebär att:

  • Regeringen bör ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utveckla tydligare regelverk för villkorade anslutningsavtal.

 7.  Totala kostnaden för energiomställningen kan inte läggas på kundkollektivet

Sveriges energiomställning kommer att kräva stora investeringar. Ökade krav på beredskap, försörjningstrygghet och ett elsystem som ska möta en fördubblad elanvändning är inte möjligt för elhandels- och elnätskunderna att bära själva. När Sverige tidigare har genomfört stora tekniksprång (som exempelvis vid bredbandsutbyggnaden) har staten tagit ett tydligt ledarskap, pekat ut färdriktningen och sett till att det funnits ekonomiska förutsättningar för de aktörer som ska genomföra omställningen.  Olika finansieringsalternativ kan möta denna utveckling såsom en sänkt elskatten,  moms på el samt ökat utrymme för ränteavdrag vid lånefinansiering.

Förslaget innebär att:

  • Regeringen tillsätter en utredning om finansieringen av energiomställningen.
  • Utredningen tittar på olika finansieringsalternativ.

/Henrik Bergström, chef för samhällskontakter
henrik.bergstrom@ellevio.se

 

Text uppdaterad: 16 oktober 2023

Hjälpte den här sidan dig?