Ellevios Henrik Bergström kommenterar regeringens vårproposition

- Att regeringen lyfter förbättrad energiförsörjning och minskade utsläpp som en av de fyra prioriterade områdena för regeringens fortsatta politik är viktigt. Det är mycket välkommet att regeringen ändrar om det energipolitiska målet till 2040 och poängterar att alla kraftslag för ny fossilfri el kommer att behövas i den rusande elektrifieringen som är förutsättning för både utveckling och minskade utsläpp.

En bredare diskussion om elsystemet

- Vi måste på allvar begrunda att det svenska elbehovet väntas mer än fördubblas till 2045. Ska vi klara att koppla på ett Sverige till i termer av elanvändning måste vi lägga mycket mer kraft på utbyggnad av infrastruktur som kan distribuera elen - inte enbart kraftproduktion. Vi behöver därför en utökad diskussion om vad som sker inom Sveriges olika regioner med stundade eller aktuell kapacitetsbrist i näten. Men inte bara diskussion - vi behöver handlingskraft för att snabba på kapacitetsförstärkningen i alla nivåer av nät.

Kortare tillståndsprocesser för att bygga samhällskritisk infrastruktur

- En av de viktigaste inslagen i vårpropositionen är därför att  problematiken kring långa tillståndsprocesser adresseras. Här riktas fokus på att främja förenklad och förkortad miljötillståndsprövning, och en utredning kommer att tillsättas under våren för att tillståndsprövningen enligt miljöbalken blir mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Det kan skapa bättre tillgång till billig, fossilfri el och skapa förutsättningar för att korta de tidskrävande tillståndsprocesserna.

- Men utöver att starta nya utredningar måste regeringen se till att befintliga utredningar som redan ligger på regeringens bord som inte är påbörjade eller fullt ut genomförda, till exempel Klimaträttsutredningen och Moderna tillståndsprocesser, implementeras.

- Det kommer även kräva att utredningsförslagen följs upp med mer pengar till de myndigheter som hanterar tillståndsärendena, så att det kan bli verkstad snabbt. Idag har tillståndsgivande myndigheter som Lantmäteriet och Domstolsväsendet fler ärenden än de kan hantera, vilket skapar flaskhalsar i tillståndsprocesserna. Regeringen måste skjuta till resurser för att myndigheterna ska kunna hantera detta i höstbudgeten.

- Kompetensförsörjning är på väg att bli en stressfaktor för den svenska samhällsutvecklingen och klimatomställningen. Idag är det stor brist på många yrken som krävs för att klara av elektrifieringen av Sverige, och i framtiden kommer konkurrensen hårdna ytterligare. Därför är det olyckligt att regeringen plockar bort satsningen på kompetenslyft för klimatomställningen när det snarare behövs fler konkreta satsningar i utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken.

Myndigheternas genomförande av politiken

- Blickar vi framåt kommer höstens energipolitiska proposition att bli viktig för att förtydliga hur regeringens energipolitik faktiskt ska genomföras. Vi behöver besked om hur myndigheterna som ansvarar för olika energifrågor går i takt med lagstiftaren och förverkligar samhällets önskvärda utveckling om en grön omställning där elnäten är avgörande.