Priser, skatt och investeringar - så fungerar Ellevios ekonomi

Varför höjs elnätsavgifterna? 

Stora delar av Sveriges elnätsinfrastruktur är gammal och måste bytas ut. Dessutom står landet i början på en utveckling som innebär kraftigt ökad efterfrågan på el. 

För att möta behoven och förväntningarna har Ellevio ökat investeringarna i elnäten rejält. Under 2025 har vi investerat mer än fem miljarder, mer än någonsin tidigare.  

Höjningen i januari 2026 är i genomsnitt strax under fem procent. Det motsvarar en månadsvis kostnad på ungefär tio kronor för lägenheter i snitt och 30–45 kronor för den som bor i villa.  

Under de senaste 10 åren har Ellevio i genomsnitt höjt priserna med cirka tre procent per år, vilket alltså ligger i linje med de generella prisökningarna i samhället, det så kallade konsumentprisindexet. I dag ligger Ellevios elnätspriser på eller under genomsnittet för landet, och jämför vi med elnätspriser i EU ligger svenska priser under genomsnittet. 

Avgiftshöjningarna handlar alltså om att finansiera ett elnät som klarar elektrifiering, klimatomställning och beredskap. Alternativet vore ett elnät som inte byggs ut eller underhålls i den takt som krävs. 

Vad går pengarna till när ni investerar? 

De senaste tio åren har Ellevio investerat över 30 miljarder kronor i de elnät som finns i de kommuner där vi äger näten och våra kunder finns. Det motsvarar ungefär 50 procent mer än vårt rörelseresultat. 

Satsningarna går till att säkra elnäten mot väder och vind genom att isolera eller gräva ner ledningar, höja kapacitet där det behövs genom nya ledningar och mer kraftfulla nätstationer samt överlag bygga ett mer motståndskraftigt elnät som klarar kunders och samhällets ökande krav och behov. 

Hur finansieras Ellevios verksamhet?  

Elnäts- och anslutningsavgifter är vårt enda sätt att finansiera investeringar över tid. Avgifterna ska även täcka dygnet runt-drift av elförsörjningen, kundservice, underhåll och avgifter till myndigheter och det statliga stamnätet, med mera. Kostnaderna för statliga Svenska kraftnäts (Svk) elnät och investeringar bekostas nämligen inte av statliga medel. Dessa faktureras till Ellevio och andra företag som ansvarar för regionala nät, för att vi därefter ska vidarefakturera till våra kunder.  

Därtill ska intäkterna från nätavgiften även finansiera räntor på lån och ge en skälig avkastning till våra ägare, det vill säga pensionsföretag som förvaltar människors pensionskapital och har investerat i elnäten.  

Höjer ni priserna mer än ni får? 

Nej. Vad kunder betalar i nätavgift är strikt reglerat av Energimarknadsinspektionen (Ei). Varken vi eller något annat nätföretag kan ta ut mer än ramen för intäkter tillåter.  

Vi kan heller inte ta betalt för investeringar i elnäten som ännu inte skett. Kunder betalar för det elnät som finns idag och de investeringar som genomförts, inte framtida investeringar. Det betyder att den höjning vi gör vid årsskiftet ligger i linje med vad Ei har bestämt.  

Är vinsten för elnätsföretagen för hög? 

Ibland påpekas att elnätsföretag kan ha omkring 30 procents rörelsemarginal jämfört med 8 procent i snitt för svenska företag och det likställs med vinst. Det kan därför låta som att vinsterna är ovanligt höga. Men rörelsemarginal i vår bransch är inte ”pengar över” i vanlig mening. 

Rörelsemarginalen visar hur stor del av intäkterna som återstår efter löpande kostnader. För Ellevio och andra nätföretag behövs rörelsemarginalen för att både bekosta nätinvesteringar och ligga till grund för att vi ska kunna låna till investeringar. På samma sätt som fastighets- eller gruvverksamhet är elnätsverksamhet nämligen mycket kapitalintensiv och kräver högre rörelsemarginal än kapitalsnåla branscher, som till exempel livsmedelskedjor eller detaljhandeln. Eftersom förutsättningarna är så olika mellan branscherna blir det därför fel att jämföra dem med varandra.  

Ekonomen Mikael Runsten uttrycker det träffsäkert: 
“10 procents rörelsemarginal är högt i handel men lågt i tillgångsintensiva verksamheter som fastigheter och elnät.” 

Kontentan är alltså att utan tillräcklig rörelsemarginal blir de nödvändiga investeringarna i elnäten helt enkelt inte möjliga. 

Varför betalar Ellevio förhållandevis lite i bolagsskatt? 

Det är faktiskt inte särskilt konstigt eller ovanligt. Ellevio följer det skattemässiga regelverk som finns i Sverige, och för att förklara hur det funkar blir det lite redovisningstekniskt.  

Den skattemässiga avskrivningstiden på investeringar är relativt kort i jämförelse med de bokföringsmässiga avskrivningstider som utgår ifrån teknisk livslängd (för Ellevio i genomsnitt drygt 40 år). De skattemässiga avskrivningarna minskar det beskattningsbara resultatet.  

Det här systemet är i grunden politiskt motiverat. Syftet är att uppmuntra investeringar som bidrar till fler jobb och tillväxt i Sverige, och därmed genererar nya skatteintäkter till staten.  

Sedan har Ellevio också externa räntekostnader som bidrar till att det beskattningsbara resultatet minskar. Bolagsskatt betalas på det beskattningsbara resultatet - så är resultatet lågt, blir skatten låg.