Så håller vi elnätet i gång – året runt
Elskolan
När du tänder lampan ska elen bara finnas där. Men bakom en trygg elleverans pågår ett omfattande arbete, varje dag året runt. Vi besiktar stolpar, röjer ledningsgator, kontrollerar stationer och åtgärdar slitage – ofta utan att du som kund märker någonting. Häng med bakom kulisserna!
Elnätet består av mängder av ledningar, kablar, stolpar, kabelskåp och stationer. De utsätts för väder och vind, växtlighet och naturligt slitage och behöver därför kontrolleras och underhållas under hela sin livslängd.
För Jonas von Euler-Chelpin, chef för Underhåll & Förvaltning på Ellevio, och hans team är kärnan i uppdraget att se till att elnätet fortsätter fungera säkert och stabilt över tid.
– I de allra flesta fall är ambitionen att underhållet ska ske utan att kunderna påverkas. Man skulle kunna säga att mycket av vårt arbete sker i det dolda och när det fungerar som bäst märks det knappt alls, säger Jonas.
Underhållsarbetet kan delas in i tre delar – från långsiktigt, förebyggande arbete till åtgärder när ett fel redan har inträffat:
- Förebyggande underhåll – vi besiktar elnätet, analyserar resultaten och planerar vilka åtgärder som behöver genomföras och när.
- Förbättrande underhåll – vi genomför planerade underhållsåtgärder och mindre förbättringar av nätet tillsammans med våra entreprenörer och leverantörer runt om i landet.
- Avhjälpande underhåll – vi hanterar de akuta åtgärder som dyker upp under besiktningar eller uppstår i nätet till exempel efter ett strömavbrott.
Passerar obemärkt förbi
Underhållsinsatser kan se väldigt olika ut beroende på var i elnätet vi befinner oss. Det kan handla om allt från att kontrollera stolpar (leta efter röta och instabilitet som kan orsaka strömavbrott) och röja ledningsgator till att besikta stationer, kabelskåp och luftledningar.
– Vi och våra entreprenörer är regelbundet ute i fält och inspekterar och underhåller våra anläggningar – det sker åtgärder eller besiktningar i stort sett varje dag, någonstans i nätet. Så ibland kan man stöta på oss, även om majoriteten av underhållsarbetet passerar obemärkt förbi, säger Jonas och tillägger:
– Vi hittar och åtgärdar brister innan de hinner orsaka problem. På så sätt minskar vi risken för avbrott samtidigt som vi tar hand om elnätet så att det kan fortsätta göra sitt jobb under lång tid.
Därför görs vissa jobb bäst på vintern
Vi arbetar med underhåll året runt, men olika typer av arbeten behöver genomföras vid olika årstider. Under sommarhalvåret besiktas exempelvis stolpar och ledningsgator och det är också då som en stor del av röjningsarbetet genomförs.
– Vissa stolpbyten behöver däremot göras på vintern när marken är frusen. Då kan våra entreprenörer ta sig fram med maskiner utan att riskera att köra fast eller orsaka skador på marken, säger Jonas.
Det finns också begränsningar i när vi kan planera avbrott, framför allt i regionnätet.
– Arbeten som kräver att delar av elnätet tillfälligt stängs av behöver ofta genomföras när elanvändningen är lägre, som på våren och tidig höst. Det innebär att många underhållsarbeten ska samsas inom ett relativt begränsat tidsfönster.
Ett smartare och mer kostnadseffektivt underhåll
Samtidigt som vi arbetar med olika typer av underhåll utvecklar vi också hur vi planerar och prioriterar insatserna. Traditionellt har underhållet av elnätet till stor del styrts av fasta intervaller, ungefär som när en bil ska servas efter ett visst antal mil.
– Nu utvecklar vi på Ellevio vårt arbetssätt mot ett mer riskbaserat underhåll. Enkelt uttryckt innebär det att vi prioriterar insatserna utifrån risken för fel och vilka konsekvenser ett fel skulle få, säger Jonas.
Genom att kombinera data om hur olika delar av nätet fungerar, med information från besiktningar ute i fält kan vi bättre bedöma anläggningarnas faktiska skick. På sikt kan exempelvis information om hur mycket el som används vid olika tidpunkter, anläggningens ålder och väderförhållanden – tillsammans med historiska data – hjälpa oss att upptäcka en ökad risk för fel. Då kan vi också agera innan något inträffar.
– Målet är att göra rätt åtgärd vid rätt tidpunkt. Vi vill kunna se vilka komponenter som behöver åtgärdas tidigare, men också vilka som faktiskt kan användas längre än vi tidigare räknat med, säger Jonas.
Många komponenter i elnätet kan användas i 50 år eller ännu längre. Genom att inte byta ut dem tidigare än nödvändigt kan vi hålla nere kostnaderna för kunderna och hushålla med resurser. Och när färre komponenter behöver ersättas minskar också behovet av nytillverkning och transporter – och därmed klimatpåverkan.
När det oväntade ändå inträffar
Även med ett välplanerat underhåll går det inte att förebygga alla fel. Därför handlar en viktig del av vårt arbete om att ha rätt förutsättningar att agera snabbt när något väl händer.
Ellevio har egna lager med kritiskt material och våra entreprenörer lagerhåller vissa reservdelar. Det kan vara allt från brytare till specialanpassade kabelskarvar.
– På regionnätsnivå är reparationsarbeten ofta komplexa och tidskrävande. Att skarva en kabel på de spänningsnivåerna kan ta åtminstone en vecka, och om rätt material inte finns på plats riskerar arbetet att ta ännu längre tid, säger Jonas.
Genom strategisk lagerhållning av kritiska komponenter kan vi därför komma i gång snabbare med reparationen och minska konsekvenserna för kunderna när ett fel inträffar.
Ny teknik och vässade arbetssätt – samma mål
Framtidens underhåll kommer att bli alltmer datadrivet. Det innebär att vi använder mer information om hur våra anläggningar mår och fungerar för att avgöra var och när underhåll behövs. Och ju mer vi vet om hur anläggningarna mår, desto bättre möjligheter får vi att prioritera rätt och upptäcka problem innan de leder till avbrott.
Ny teknik kan också förändra hur själva arbetet utförs.
– Jag tror att vi kommer att se mer drönare, övervakning och fjärrinspektion framöver. Det kan ge oss en första bild av anläggningens status utan att vi alltid behöver åka ut till platsen, säger Jonas.
Samtidigt blir resiliens och beredskap allt viktigare. Frågor som lagerhållning, tillgång till reservmaterial och förmågan att hantera kriser – och i värsta fall krig – kommer sannolikt att få större betydelse för hur vi planerar och genomför underhåll.
– Tekniken och arbetssätten förändras, men målet är detsamma: att förebygga fel, använda kundernas pengar klokt och se till att elen finns där när du behöver den, avslutar Jonas.
Sidan uppdaterad 28 september 2026