Debattartikel DN Debatt 15 juni 2023: ”Siffrorna för framtidens elbehov är hisnande”

Ellevio tycker

Johan Lindehag, vd, Ellevio

I samband med lanseringen av Elnätsrapporten 2023  publicerade Ellevios vd Johan Lindehag en debattartikel i Dagens Nyheter. Lindehag tecknar en bild av ett Sverige på tröskeln till en rusande utveckling när det gäller behovet av el, elproduktion och eldistribution. Men insatserna och investeringarna som krävs för att förverkliga behoven är hisnande. 

I en ny rapport, genomförd av teknikkonsultföretaget Sweco på uppdrag av Ellevio, kartläggs den regionala utvecklingen i Sverige de kommande 20 åren när det gäller elanvändning, elektrifiering och elproduktion – företeelser som genomsyrar så gott som all samhällsutveckling.

Scenarierna är inget annat än hisnande.

  • I Västra Götaland, Sveriges fordonscentrum och en av landets starkaste tillväxtregioner, mer än dubbleras elanvändningen de kommande 22 åren; från drygt 21 000 GWh år 2023 till ca 55 000 GWh år 2045 (+164 procent).
  • I Dalarna ser vi en snarlik utveckling där elanvändningen nästan tredubblas; från ca 5900 GWh till ca 16 000 GWh (+174 procent) under samma period.
  • I Stockholm är den procentuella ökningen inte lika brant, men väsentlig i volym räknat. Här ökar elanvändningen med 41 procent; från ca 23 000 till 32 000 GWh (+41 procent).
  • I Gävleborg sker den kanske mest remarkabla utvecklingen de närmsta fem åren, och 2045 har efterfrågan ökat från ca 6 000 GWh till 14 000 GWh (+128 procent).

Hur mycket efterfrågan på el väntas öka varierar beroende på vilken region i landet vi tittar på. Mest ökar elanvändningen i Norrbotten, där den gröna industrivågen förväntas öka elanvändningen med uppåt 800 procent. Men en sak står klart: alla kurvor pekar uppåt. Vi befinner oss i en elektrifieringsboom utan motstycke.

Förklaringen är det växande elbehovet när industrin och transportsektorn byter olja, fossilgas och kol mot el. Men även de nya företag som förverkligar omställningen behöver mängder med el, till exempel för att producera batterier till elfordon, vätgas till det gröna stålet, biobränslen för traditionell industri, med mera. Elektrifieringen kommer att leda till betydande minskningar av Sveriges inhemska utsläpp, men även en nytändning för Sverige som industri- och innovationsland, med sysselsättning och konkurrenskraft i kölvattnet.

Elanvändningen kommer att öka dramatiskt. Scenarierna visar att vi kommer att använda cirka 340 TWh per år i Sverige år 2045. Jämfört med dagens elanvändning på drygt 140 TWh innebär det att landet inom drygt tjugo år kommer att behöva ytterligare ett och ett halvt Sverige i termer av el.

Det fordrar en enorm satsning på att rusta, modernisera och bygga ut landets elnätsinfrastruktur. Vi måste investera för att klara framtiden – och det måste göras nu.

Även här är perspektiven hisnande. Investeringsbehoven för elnät till 2045 beräknas vara omkring 945 miljarder kronor. Och det är under de närmaste tio åren som den största delen av investeringarna måste göras, bland annat eftersom stora delar av elnäten når slutet av sin livslängd. Det är elnätsföretagen som bekostar satsningarna på denna samhällskritiska infrastruktur. Inga skatter eller andra offentliga medel stöttar utvecklingen, enbart intäkter från elnätsavgifter. Men möjligheten att satsa bromsas av ett antal svåra hinder:

  • Otillräcklig förståelse om elens roll för jobb, klimat, tillväxt och regional utveckling påverkar både beslutsfattare och allmänhet och orsakar ofta låg acceptans för insatserna som krävs.
  • Tillståndsprocesser: nätutbyggnaden fastnar i segdragna tillståndsprocesser som kan göra att det kan tar upp till ett decennium att komma igång och bygga. Problemet är välkänt och flera viktiga utredningar har lagts fram utan att de gått vidare till lagstiftning eller reglering.
  • Kortsiktig reglering: Energimarknadsinspektionen planerar nu att för åttonde gången göra en total omstöpning av spelreglerna för elnätsföretagen. Vägvalet riskerar att ge drastiskt försämrade möjligheter att investera i nätutveckling.

Elnätsregleringen är en särskilt svårbegriplig nöt. Om reglermodellen för elnätsföretagen förändras utan konsekvensanalys och långsiktighet förändras förutsättningarna att investera. Nödvändiga investeringar skulle sakna finansiell täckning. Branschorganisationen Energiföretagen har uppskattat att elnätsinvesteringarna kan minska med så mycket som en tredjedel som en konsekvens av detta. Näringslivsinitiativet Balanskommissionen bedömer att uteblivna elnätsinvesteringar kan orsaka upp till sju miljoner ton i ökade CO2-utsläpp, minskat bidrag till BNP med minst 62 miljarder per år, och tiotusentals nya jobb i nya industrianläggningar som går om intet.

Vi som ska bygga det nya, svenska elsystemet står redo att förverkliga den utveckling samhället behöver och efterfrågar. Men vi måste få rimliga förutsättningar att göra det. Den 16 juni bjuder regeringen in till ett nationellt klimatmöte för att diskutera Sveriges klimathandlingsplan, och tre insatser bör prioriteras:

1.) Långsiktig reglering. Energimarknadsinspektionens nya regelverk för elnätsföretagens intäkter, grunden för finansieringen av elnätsutbyggnaden och den enskilt viktigaste reformen med störst påverkan på elektrifieringen, måste utformas på ett sätt som tar höjd för samhällets behov på lång sikt. Det måste ske transparent, förutsägbart och stegvis för att undvika för stora kast mellan olika reglerperioder.

2.) Effektivare tillståndsprocesser. Tillståndsprövningen för att bygga elnät måste effektiviseras och förkortas radikalt. Regeringen bör genomföra de viktigaste åtgärderna från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen gällande elnät och de återstående delarna av utredningen för Moderna tillståndsprocesser som inte lagstiftats.

3.) Kompetensförsörjning, kapital- och materialtillgång. Ökande konkurrens om kapital till infrastruktur, arbetskraft inom teknikyrken samt komponentbrist och materialkostnader riskerar att underminera AB Sveriges konkurrenskraft, och i värsta fall genomförandet av planerade infrastrukturprojekt. Regeringen måste agera för att främja långsiktiga spelregler för att säkra tillgången på kapital, kompetens och material.

Förutsättningarna och framtidsscenarierna i elsystemet har förändrats mycket. För att skapa trygghet och framförsikt krävs en samstämmighet över partigränserna så att ett politiskt ramverk för den långsiktiga energiförsörjningen kan slås fast.

Johan Lindehag, vd Ellevio

Information från: Ellevio AB, 

sidan uppdaterad 10 april 2024

Hjälpte den här sidan dig?