Debattartikel SvD: ”Anslutningar för el kan nekas i höst”

Vi kommer inte att kunna ansluta alla som vill ha el de kommande åren i Stockholm. Behovet av politisk handling är nu akut, skriver Johan Lindehag och Kenneth Johansson från elnätsbolaget Ellevio.

Allt sedan elnätens kraftiga utbyggnad på 1960- och 70-talen har vi vant oss vid att vi i Sverige i princip har obegränsad tillgång på el. Vi har haft stabila elnät med rejält tilltagen kapacitet att kunna överföra el från där det produceras till där det förbrukas. Samtidigt har den totala elanvändningen från mitten av 80-talet och fram till i dag varit i stort sett oförändrad. Men nu står vi i ett annat läge. Värst är det i de växande storstadsregionerna; i exempelvis Stockholm, Mälardalen, Göteborg, Malmö och Uppsala ökar efterfrågan på el dramatiskt – så mycket att vi nu står inför en akut elförsörjningskris.

Problemet handlar inte om brist på el i landet i stort, utan om nätkapacitetsbrist – svårigheter att transportera elen från där den produceras till de platser som efterfrågar mest el, eller i vissa fall för låg kapacitet regionalt i städerna. Det är helt enkelt fullt i kablarna som försörjer storstäderna. Som största elnätsägare i Stockholm, med både region- och lokalnät som förser 600 000 kunder i regionen, ser vi konsekvenserna rycka närmare.

Den främsta anledningen till att efterfrågan på el ökar i Stockholm är att staden växer. Det betyder nya stadsdelar, fler bostäder, dagisplatser, skolor, arbetsplatser, utbyggd kollektivtrafik, mer VA-nät, vägtunnlar, sjukhusplatser, och så vidare. Lägg till detta en stark digitaliseringsutveckling, nya företagsetableringar, elbilsboom och elektrifiering av industrier – allt kräver mer tillgång på el. Och det går snabbt; elektrifiering genomsyrar samhällsutvecklingen. Det är positivt, inte minst av klimatskäl.

Elen till stockholmarna kommer från två källor; dels utifrån, via stam- och regionnätens överföringskapacitet, dels via lokal elproduktion från stadens kraftvärmeverk. Om vi inte kan få tillräckligt med el utifrån är Stockholm beroende av att det finns lokal kraftproduktion. Men nu ser det ut som vi även kommer att mista tillgång på lokalt producerad el.

Kraftvärmebolaget Sthlm Exergi meddelade nyligen att produktionen av el från kraftvärme inte längre är ekonomiskt hållbar, och att de kommer att behöva minimera energiproduktionen. Orsaken anges vara en ny skattepålaga som aviserades i regeringens vårproposition. Beslutet innebär att cirka 500 GWh el som Stockholm hittills kunnat förlita sig på kommer att försvinna. Den redan ansträngda effektsituationen för huvudstaden försämras då drastiskt. Som elnätsägare i Stockholm försätts vi i ett helt nytt läge: befintlig nätkapacitet räcker inte till samtidigt som det tar lång tid för att bygga nya elnät, och när kraftvärmeproduktionen försvinner står vi utan tillräckliga alternativ.

Vi befinner oss därmed i ett historiskt akut läge. Vi kommer helt enkelt inte kunna ansluta alla som vill ha el de kommande åren. Och där vi tidigare arbetade med prognoser om att behöva neka nya anslutningar inom några år, innebär den nya verkligheten att vi slår i effekttaket och tvingas säga nej till anslutningar redan under hösten 2019. Stockholms utveckling stryps, Sveriges klimatpolitiska mål blir svåruppfyllda och nödvändiga steg i klimatomställningen senareläggs, eller i värsta fall förhindras.

Det är då tänkbart att flera viktiga utvecklingsprojekt riskerar att inte kunna driftsättas; behovet av mellan 180 000 och 320 000 bostäder från 2010 till 2030, nya tunnelbanestationer, utbyggnaden av 5G-nätet, förbifart Stockholms ventilationssystem, och så vidare. Energikonsultföretaget Pöyry har beräknat att en bristande nätkapacitet kan orsaka samhällsekonomiska förluster på uppåt 150 miljarder kronor.

Behovet av politisk handling är nu akut. Fyra områden måste prioriteras:

• Investeringar i elnäten. För att få en långsiktigt hållbar lösning behövs satsningar på alla nivåer i elnäten, från stamnät till region- och lokalnät. Elnätsbolagen måste ha rimliga ekonomiska förutsättningar så att satsningarna kan ske. Långsiktiga spelregler är centralt – ryckig intäktsreglering skapar osäkerhet.
• Kortare tillståndsprocesser för ny nätkapacitet. I dagsläget kan det ta ett decennium att få tillstånd och bygga en ny stam- eller regionnätsledning.
• Lokal kraftproduktion måste ges rimliga förutsättningar.
• Utveckla arbetet inom energiöverenskommelsen. Inkludera elnäten, med fokus på att säkerställa de långsiktiga villkoren som möter samhällsutvecklingen.

Energiföretagen har, liksom Svenska kraftnät, arbetat hårt för att förmedla allvaret i situationen till både lokala politiker, regeringen och oppositionen. Lokalt är de flesta politiska representanter införstådda, men på riksnivå måste både regeringen och oppositionen adressera den svåra kapacitetsbristen på ett tydligare och kraftfullare sätt.

Från vår sida kan vi arbeta med kortsiktiga insatser – enskilt och tillsammans med branschkollegor – för att Stockholms utveckling mot ett klimatsmart, fossilfritt, elektrifierat samhälle ska få fortsätta obehindrat. Det vi kan göra handlar bland annat om:

• Användarflexibilitet. Branschen måste erbjuda kunderna enkla, automatiserade digitala tjänster för att styra ned sin efterfrågan när elnätet och energisystemet är ansträngt – slutkunder såväl som stora mer elintensiva kunder. Ellevio lanserar en pilotstudie under hösten och bytet till nästa generations elmätare startar 2020.
• En marknadsförfrågan om vilken möjlighet storförbrukande kunder i Stockholm har att vara flexibla i sin elanvändning.
• Försök med nya abonnemang för att skapa incitament hos stora förbrukare att minska förbrukningen under perioder när elnätet är ansträngt för exempelvis datacenter.
• Nytt samarbete med Stockholm stads förvaltningsbolag om laststyrning under våren 2019.

De flesta människor trycker på knappen och så kommer det ljus, utan en tanke på hur strömmen kom dit. Allt fler köper en elbil för att minska sin klimatpåverkan, och räknar kallt med att de ska kunna ladda den. Så ska det vara om du frågar oss. Men om vi inte agerar för kapacitetsfrågan kan förutsättningarna komma att förändras fortare än vi tidigare räknat med.

Johan Lindehag
vd Ellevio
Kenneth Johansson
chef för Ellevios regionnät i Stockholm