Kablar i backen: Så rustar vi för det kraftfulla livet i Bohuslän

Sveriges elnät består av tre typer av nät som kopplar ihop hela landet: stamnätet, regionnätet och lokalnätet. Stam- och regionnätet, som har hög spänningsnivå, består till största del av luftledningar (elledningar som hänger i stolpar gjorda av trä eller stål) medan lokalnätet, som är närmast kunderna, oftast är nedgrävt i marken.

LÄS MER: Så fungerar elmarknaden

Därför gräver vi ner ledningar i backen

Sveriges elnät har flera decennier på nacken – delar av det byggdes när Sverige gick över till högertrafik, färg-tv fortfarande var en nyhet i många hem, och ABBA vann Eurovision. Nätet har tjänat oss väl sedan dess, men samhället ser annorlunda ut i dag. Inom de kommande 20 åren förväntas Sveriges elbehov ha fördubblats i och med elektrifieringen av industri och transporter.

I Bohuslän, där många ledningar går genom skog, berg och kustnära miljöer, är det viktigt att göra elnätet mer robust. Genom att byta ut luftledning mot markkabel i lokalnätet kan vi passa på att vädersäkra, öka kapaciteten och stärka leveranssäkerheten – allt för att säkra en trygg och stabil elleverans för ytterligare 50 år framåt. Låt oss gå djupare in på vad det här innebär i praktiken!

Rustat för extremväder och minskad sårbarhet

Efter stormarna Gudrun och Per (2005–2007) har tusentals mil med elledningar i lokalnätet grävts ner i marken runt om i Sverige, och på så sätt säkrats mot vädrets makter. I kustnära områden som Bohuslän, där kraftiga vindar och stormar kan slå hårt mot elledningar i luften, gör nedgrävda kablar elnätet mindre sårbart.

Men det är inte bara stormar som kan ställa till det för våra elnät. Skogsbränder till följd av värmeböljor, omfattande blixtnedslag och översvämningar ökar, vilket kan leda till fler avbrott och skador på elnätet. Därför arbetar vi proaktivt med att förebygga och hantera de risker som klimatförändringarna medför.

LÄS MER: Så rustar vi för att möta framtida klimathot  

Klara av kapacitetsökning – mer el där den behövs

Så länge ledningarna fungerar som de ska finns ingen anledning att byta ut dem i förtid. Men, när det väl är dags för gamla elkablar att gå i pension passar vi på att byta ut dom mot grövre kablar som kan transportera mer el. På så sätt kan vi säkerställa att elleveransen tryggas till alla människor och företag i området, även när efterfrågan kommer att öka på sikt.

Nya markkablar med högre kapacitet gör det enklare för dig som vill installera solceller eller ladda elbilen hemma. Det är samtidigt avgörande för en levande stad, ort eller landsbygd eftersom flera nya grannar kan anslutas, företag kan etablera sig och befintliga verksamheter växa. Något som är viktigt i kommuner som Sotenäs och Tjörn där både permanentboende och fritidsboende använder elnätet.

LÄS MER: Ellevio - Effektrapporten 2025  

Ett robust elnät är dessutom en grundläggande förutsättning för att viktig samhällsservice ska kunna fungera. Alltså att det går att tända lyset på förskolan, att respiratorn fungerar på sjukhuset eller att vatten pumpas ut till din kran. Så att förnya elnätet handlar i slutändan om mer än teknik och kablar – det är helt enkelt en förutsättning för att våra samhällen ska kunna fortsätta leva och utvecklas.

När är markkabel inte ett alternativ?

Men om det nu är så bra med kablar i backen, varför gräver vi inte ner alla elledningar? Som elnätsägare gör vi alltid en noggrann avvägning mellan en rad faktorer innan vi beslutar vilken lösning – markkabel eller luftledning – som är bästa på en viss plats. I regionnätet är markkabel sällan ett alternativ. Vi kikar närmare på varför:

Spänningsnivå: Ju högre spänning en ledning har, desto mer komplexa och tekniskt krävande blir förutsättningarna för att gräva ner den. Regionnätet, som transporterar el med högre spänning över längre avstånd, byggs därför oftast som luftledning.

Kostnad: Enkelt förklarat ska vi som elnätsägare göra så mycket som möjligt till så låg kostnad som möjligt för våra kunder. Eftersom markkabel är många gånger dyrare än luftledningar, blir det mest kostnadseffektivt att bygga och underhålla luftledningar i regionnätet.

Driftsäkerhet: Luftledningar i regionnätet är byggda i breda gator så att inte träd ska kunna falla över ledningarna. Om något ändå skulle inträffa så är det betydligt enklare att lokalisera och åtgärda problemet om man jämför med markkablar, eftersom skadan på luftledningar ofta är synlig. Ett avbrott i regionnätet påverkar dessutom många fler människor än i lokalnätet, och därför är det viktigt att det kan åtgärdas så snabbt som möjligt.

Markarbete: Att gräva ner kablar kräver omfattande markarbeten och tillståndsprocesser. Luftledningar är enklare att bygga och kräver sällan avancerade sprängningar i berggrunden.

Ibland bedömer vi det ändå som tekniskt och samhällsekonomiskt rimligt att lägga markkabel inom regionnätet. Då rör det sig om kortare ledningar, i områden med bra markförhållanden.