Så rustar vi för att möta framtida klimathot
Nyheter
Besinningslösa stormar och bränder, häftiga skyfall och översvämningar. Naturkatastroferna blir fler och allt värre till följd av klimatförändringarna. Våra elnät prövas hårt redan i dag och det kommer inte bli bättre i framtiden, visar internationella forskningsstudier.
En grupp forskare på Lunds Tekniska Högskola släppte 2020 en forskningsstudie som bland annat publicerats i Nature Energy. I studien kommer de fram till att det är mycket sannolikt att vi oftare blir utan ström i framtiden, när vädret blir mer extremt. Forskningsresultatet är baserat på beräkningar gjorda på 13 olika klimatscenarier i 30 svenska städer för åren 2010-2099. Klimatdatan som använts är hämtad från senaste versionen av SMHI:s regionala klimatmodell.
– Våra resultat visar att vi måste säkra upp för framtida extremväder. Det görs inte idag. Men våra beräkningar och vår metod kan vara en första hjälp för att ta reda på vilka sårbarhetspucklarna är, säger Vahid Nik, forskare i infrastrukturfysik, energi och klimatförändring vid Lunds Tekniska högskola, LTH.
Ellevio har förnyat och förstärkt elnäten
Mellan 2019 och 2023 har totalt cirka 17,5 miljarder kronor satsats på reinvesteringar, moderniseringar och kapacitetshöjande insatser. De kommande åren förväntas investeringstakten öka successivt till en fördubblad årlig investeringsnivå på 7 miljarder kronor 2027.
– Vi har under de senaste åren sett hur vårt nät påverkats av olika vädersomställningar och arbetar därför kontinuerligt med att förebygga och stärka våra nät för det extremväder som kan komma med klimatförändringarna, säger driftchef Anders Ekberg.
Kartläggning av ledningar som löper risk att skadas vid bränder
De senaste årens skogsbränder har ökat medvetenheten om brandriskerna. Sedan sommaren 2018 har Ellevio genomfört ett metodiskt arbete för att vara förberedda inför framtiden. Alla regionala elledningar har kartlagts utifrån sannolikhet och risk att slås ut vid större bränder.
– Vi har också tittat på vad vi kan göra när vi planerar utbyggnad och förnyelse av våra ledningar, för att minska riskerna att så här stora bränder ska skada vårt elnät, säger Anders Ekberg.
Sensorer larmar vid översvämning
Intensiva skyfall blir allt vanligare runt om i Sverige och orsakar stora översvämningar. I mitten av augusti 2019 föll en normal årsnederbörd över halländska Åsa, inom loppet av tre dygn. De enorma vattenmassorna skapade, förutom översvämmade hus och vägar, även problem för elnätet.
Under transformatorer i ställverk finns skyddsbarriärer i form av gropar som ska fånga upp eventuellt oljeläckage från anläggningarna, om ett haveri inträffar. I samband med de kraftiga regnen fanns risken att groparna skulle svämmas över, och att förorenat vatten skulle läcka ut. Men, med hjälp av smart teknik kunde Ellevio agera snabbt när regnet föll.
– Vi testar lite olika typer av utrustning. Dels automatiska pumpar med sensorer som känner av om det finns olja i vattnet. Då stoppas utpumpningen, samtidigt som det skickas ett larm till oss. Vi testar också en nivåmätare som larmar om vattnet i gropen överstiger en viss nivå. Den kan också känna av om det finns läckage i gropen, säger Mathias Lersten projektledare på Ellevios regionnät.
Skyddar näten mot stormar
Historiskt finns flera exempel på när stormar slagit ut elförsörjningen i stora delar av landet. Det finns dock ett tydligt mönster; konsekvenserna av stormar blir inte lika förödande idag som tidigare. Den största förklaringen till det är att tusentals mil med elledningar har grävts ner i marken, så kallad kablifiering, och på så sätt säkrats mot vädrets makter.
Smart teknik snabbar på felsökning
Vädersäkringen av elnäten fortsätter under kommande år, samtidigt som smart teknik sätts in i många knutpunkter i näten. Det ger möjlighet att snabbare ringa in fel och få tillbaka strömmen på ledningssträckor som inte är drabbade.
Du kan läsa mer om vad vi kommer att göra för att halvera antalet strömavbrott fram till 2030 här.
Sidan uppdaterad 11 april 2024