Mariestads industrihistoria – från pappersbruk, vitvaror och öl till framtidens batterier

Historia

Vi gör nedslag i Mariestads industrihistoria tillsammans med Elisabeth Göthberg; stadsguide i Mariestad, Linda Svensson; museichef på Vadsbo Museum (Foto: Martin Hermansson) och Jonas Johansson, utvecklingsansvarig på Mariestads kommun.

En stads utveckling och dess självbild påverkas mycket av historien – framtidssatsande Mariestad är inget undantag. Genom åren har stadens större industrier som bland annat Katrinefors pappersbruk, Mariestads Bayerska Bryggeri, Fjellmans Press och Electrolux haft en stor del i stadens utveckling. En industrihistoria som nu skapar en bro mot framtiden.

Vattnet har alltid varit närvarande i Mariestads historia och det är inte för inte som Mariestads stadsvapen består av en oxe som stiger upp ur ett vattendrag. Tillgången till vatten och skog, och stadens läge mellan de viktiga handelsstäderna Stockholm och Göteborg, var en av anledningarna till att Katrinefors bruk började tillverka papper här under mitten av 1700-talet. Mariestad hade även en stor fördel av att bli en residensstad redan 1662. Det lockade till sig nya invånare och gjorde det enklare för industrin att hitta arbetskraft.

– Det var en lyckad kombination av läget, som skapade de goda förutsättningarna, och den administrativa delen som gav anseende och skjuts till platsen, berättar Linda Svensson, museichef på Vadsbo Museum.

Katrinefors bruk blev en mycket viktig grundpelare för Mariestads industrihistoria. De stöttades av dåtidens industri som sidenväveri, yllefabrik, guldsmeder och andra hantverkare som etablerade sig och drog nytta av tillgången till vatten.

Flygfoto Katrinefors bruk. Foto: Vadsbo Museum.
Flygfoto Katrinefors bruk. Foto: Vadsbo Museum.

– Men pappersbruket fortsatte att vara stadens största arbetsgivare fram till 1900-talets början, säger Linda Svensson.

Entreprenörerna driver på Mariestads utveckling

Med industrialismens intåg växte pappersbruket under 1800-talet. Mariestad blev även ihopkopplad med omvärlden via en ny järnvägslinje som drev på utvecklingen.

– Många av Mariestads industrier har legat ganska centralt längs med ån Tidan och nära stadskärnan. Staden har därför utvecklats på ömse sidor av ån med nya stadsdelar när behovet av fler bostäder uppkommit, säger Elisabeth Göthberg, tidigare museichef, arkitekt, lokalhistoriker och nu stadsguide i Mariestad.

Genom åren har entreprenörer drivit på stadens utveckling och flera blev på sin tid internationellt kända. Som exempelvis Gustaf Grevilli på Katrinefors bruk, Carl Gustaf Bendz på Mariestads Bryggeri och Axel Fjellman på Fjellmans Press.

– Det innovativa har varit ett tydligt kännetecken för Mariestads industrier, flera företag har börjat i liten skala och vuxit sig stora. De stora bolagen har dominerat, men också stöttat det övriga näringslivet. Det har givit staden en bra blandning av både mindre och större företag, och många har också blivit mycket framgångsrika, förklarar Elisabeth Göthberg.

En stark samhörighet präglar industrihistorien

Att just samarbete varit en viktig faktor för Mariestads industrianda håller Jonas Johansson, utvecklingsansvarig på Mariestads kommun, med om.

– Det finns en stark samhörighet här i Mariestad, man vill stämma av med varandra och jobba tillsammans. Jag tror att det kommer sig av att vi är en mindre ort, och de små orterna går ihop för att bli starkare. Vi behöver se hela Skaraborg som en plattform om vi ska kunna konkurrera med större orter utomlands.

Electrolux har skapat 66 års industrihistoria

Det går inte att tala om Mariestads industrihistoria utan att nämna Electrolux, som etablerade sig i staden i början av 1950-talet. Företaget var den dominerande arbetsgivaren under många år, och när Electrolux var som störst 1988 hade man 1 519 anställda vid Mariestadsfabriken. Under de här åren grundades även välkända företag, i lite mindre kostym, som Klings Glass, Svetsbolaget Conrad & Co och MannTek. Bolag som är fortsatt verksamma i staden idag.

Flygfoto Electroluxs fabrik i Mariestad. Foto: Vadsbo Museum.
Flygfoto Electroluxs fabrik i Mariestad. Foto: Vadsbo Museum.

Framgångssagan om Mariestad som en lyckad industristad fick sig en rejäl törn i slutet av 1990-talet. Verksamheterna och staden påverkades stort av den lågkonjunktur som Sverige gick in i under de här åren. Samtidigt bildas Västra Götalandsregionen och Mariestad tappar sin residensstatus, vilket medför att mycket administration flyttas från staden.

– Det blev en negativ spiral. I flera år efter det var vi en nedläggningsort, och 2017 lades även Electroluxfabriken ner. Många Mariestadsbor började ifrågasätta vad man var, när man inte längre kunde stoltsera med lyckad industri och betydelsen av att vara en residensstad. Men nu känns det som det är någon slags ny förväntan i luften. Jag tror att det industriarv som vi har byggt upp genom åren är en viktig kunskapsbank som vi kan dra nytta av tillsammans, menar Linda Svensson.

Volvos etablering driver expansionen

Nu när Metsä Tissue, som driver Katrinefors bruk, ska utveckla sin verksamhet och Volvokoncernen har bestämt sig för att etablera sin nya batterifabrik i Mariestad så börjar stoltheten att vara Mariestadsbo att komma tillbaka.

Foto: Volvo.
Foto: Volvo.

– Vår industribakgrund är viktig av den anledningen att den har gett oss i Mariestad och Skaraborg en väldigt lång industritradition med duktig personal och kunnande. Det kommer att vara till gagn för den stora satsning som Volvo gör här i Mariestad, en satsning som kommer att pågå i decennier framöver och skapa en stor framåtanda. Som expansionsområde lockar vi nu även andra aktörer som vill investera, så vi ser väldigt ljust på framtiden, avslutar Jonas Johansson.

  • 1662 blir Mariestad residensstad.
  • 1765 grundas Katrinefors pappersbruk, som idag drivs av Metsä Tissue.
  • 1813–1879 Brommö Glasbruk.
  • 1848–1972 Mariestads Bryggeri Aktiebolag
  • 1899–1958 tillverkade Katrinefors dotterbolag AB Tidan den välkända Unicaboxen.
  • 1914–2001 Fjellmans startade som smides och hovslageri. Företaget bytte senare namn till Fjellmans Press och blev internationellt kända för sina pressar, som bland annat återfinns i Cerns partikelacceleratoranläggning i Schweiz.
  • 1939­–1962 Elektro IWO AB, tillverkning av bland annat elektriska armaturer, frysboxar och metallarbeten.
  • 1950 Klings Glass startar sin tillverkning, en av de första produkterna var Dinétårtan.
  • 1951–2017 Electrolux startade sin verksamhet och blev under åren som kom stadens största arbetsgivare.
  • 1962 Svetsbolaget Conrad & Co startar sin verksamhet i Mariestad.
  • 1989 Metsä Serla, numera Metsä Tissue, tar över Katrinefors bruk.
  • 1995 MannTek drar igång sin innovativa verksamhet kring hantering av farliga vätskor och gaser.
  • 2019 Metsä Tissue tillkännager nya investeringsplaner för Katrinefors bruk.
  • 2022 I augusti kom beskedet om att Volvokoncernen har valt ut Mariestad, och platsen Korstorp, för den stora etableringen av sin nya batterifabrik.

Nytt elnät för batterifabrik i Mariestad

Ellevio förstärker och bygger ut elnätskapaciteten i Mariestad för att möjliggöra etablering av Volvos planerade batterifabrik. Byggnation planeras att starta under senare delen av 2023 och avslutas 2028.

Läs mer här!

Sidan uppdaterad 14 november 2022

Hjälpte den här sidan dig?