Transportföretagen: Elflyg kommer för att stanna

Det rullar allt fler elektrifierade bilar på Sveriges vägar, och den tekniska utvecklingen fortsätter gå i rasande fart med utbyggnad av laddpunkter och nyskapande batteriproduktion. Men hur ser framtiden ut för elektrifierade flygtransporter? Fredrik Kämpfe, branschchef Flyg på Transportföretagen, berättar om en utveckling som är mer förestående än vad man kan tro.

- Jag skulle bli mycket förvånad om det inte finns elektrifierade flygplan i reguljär linjetrafik i Sverige runt 2030, säger Fredrik Kämpfe.

- Det är inte en fråga om batteridrivna flygplan kommer, utan om när de kommer.

Stor ekonomisk potential

Fredrik Kämpfe, som var med och byggde upp den europeiska luftfartsmyndigheten EASA, fick upp ögonen för elflygens potential redan 2017, när det slovenska företaget Pipistrel ansökte om att få sitt tvåsitsiga batteridrivna flygplan certifierat av myndigheten och visade upp en prototyp för EASA:s personal.

- Pipistrel Velis Electro certifierades 2020, och intresset på marknaden bara fortsätter växa. Numera finns det både nya spelare och stora aktörer som Rolls Royce och United Airlines som ser potentialen i elektrifierade flyg, fortsätter Fredrik Kämpfe.

Utöver minskade utsläpp och väsentligt lägre bullernivåer, finns också stora ekonomiska vinster med de elektrifierade flygplanen. Elflygens operativa kostnaderna är lägre i jämförelse med traditionella, fossildrivna flygplan. Flygbränsle utgör en betydande del av kostnaden för att flyga konventionella flygplan, jämfört med förnybar el som sänker energikostnaden rejält. Dessutom är motorerna billigare och kräver mindre underhåll.

Svenska utvecklingen

Även i Sverige, som länge haft en ledande position inom både luftfart och hållbarhetsarbete, finns det världsledande aktörer på elflygsmarknaden. Fredrik Kämpfe vill bland annat lyfta Heart Aerospace, vars 19-sitsiga ES-19 beräknas bli certifierad 2026.

- Den typen av batteridrivna flygplan som bland annat Heart Aerospace producerar kommer innebära en revolution för det svenska transportsystemet, menar Fredrik Kämpfe.

- Framför allt på kortare rutter så kommer den elektrifierade luftfarten kunna ersätta andra transportmedel, inte minst till och från de mer otillgängliga delarna av vårt stora land.

"En guldgruva"

De batteridrivna flygen lämpar sig väldigt väl för stadsnära flygplatser, till exempel Bromma eller Visby. Likt elbilar är effektuttaget på elflygens motorer mycket direkt, vilket ger en extremt snabb acceleration som därmed förkortar startsträckan. Det i sin tur innebär att man inte behöver använda lika mycket markyta som flygplatserna gör idag.

- Dessutom är bullernivåerna, som har varit en käpphäst i den offentliga debatten om flygplatser nära städer, klart lägre. De kommuner som har en stadsnära flygplats sitter på en guldgruva inför framtiden, förklarar Kämpfe

Små flygplatser med få avgångar har generellt sett mycket lägre lönsamhet än exempelvis Arlanda eller Kastrup. Men om de batteridrivna flygplanen fortsätter utvecklas i den takt de gör nu, så menar Fredrik Kämpfe att stadsnära flygplatser kan bli lönsamma transportnoder för fossilfria resor.

- Staten och flygplatserna måste ta ett större ansvar för att underlätta för batteridrivna flygplan. Energibranschen jobbar hårt för att underlätta elektrifieringen och det ska de fortsätta med, men de som sitter på beslutsfattande positioner måste så klart hjälpa till i den enorma klimatomställning som Sverige står inför - bland annat genom att framtidssäkra flygplatserna runtom i landet, säger Kämpfe.

Politikerna måste våga se längre

Flygets klimatpåverkan har blivit en politiserad fråga i Sverige det senaste decenniet. Men Fredrik Kämpfe vill nyansera bilden och menar att branschen tar sitt ansvar och kommer kunna sänka sitt klimatavtryck betydligt med hjälp av elflyg, biobränsle och vätgasflyg.

- Svenska politiker och beslutsfattare måste våga se möjligheterna som det fossilfria flyget erbjuder. För kortare sträckor på 20–40 mil kommer elflyget snart vara en verklighet, och i takt med att batterier blir mer utvecklade kommer det sannolikt röra sig om längre sträckor än så. Då måste Sverige hänga med, dels för att nå klimatmålen, dels för att inte bli omsprungna av andra länder med en mer positiv syn på flyget och flygets utveckling, avslutar Fredrik Kämpfe.