Klimaträttsutredningen: Elnätet är en nyckel

Under 2017 antogs ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige av riksdagen. Syftet var att skapa så goda förutsättningar för klimatomställningen som möjligt, och bidra till att Sverige når målet att inte ha några nettoutsläpp 2045.

För att ytterligare driva på förändringen gav regeringen 2019 utredaren Anders Danielsson i uppdrag att se över all relevant lagstiftning för att det klimatpolitiska ramverket ska få genomslag.

Kortare ledtider helt avgörande

Den 18 maj i år presenterades utredningens slutbetänkande, men namnet ”Rätt för klimatet”. Utredningens slutsatser är att elektrifieringen är en nyckelfaktor i klimatomställningen, och pekar specifikt på att kortare ledtider för utbyggnaden av elnätet är centralt för att skynda på den utvecklingen.

- Vi är väldigt positiva till att utredningen tar upp just kortare ledtider för utbyggnad av elnät som en av de viktigaste åtgärderna för klimatet, säger Sofia Miliander, koncessionsspecialist på Ellevio. Ledtiderna har blivit allt längre de senaste tio åren, och det är positivt att politiken inser att något måste göras för att bryta den trenden.

Tydlighet kring teknikval

En tidsdrivande faktor är de långdragna diskussionerna om teknikval som ofta infinner sig i samrådsprocesser. För de högre spänningsnivåerna (över 130kV) bör ledningen som huvudregel vara luftburen av tekniska skäl. Utredningen föreslår att detta ska fastställas i förordning.

- Den här frågan fastnar vi ofta länge i när vi samråder med markägare, och vi lägger mycket tid på att tydliggöra att det inte lämpligt med markförlagda ledningar på höga spänningsnivåer, säger Sofia Miliander. Tillsammans med Svenska kraftnät och de övriga regionnätsbolagen lyfte vi frågan till utredarna, och vi är väldigt glada över att de har tagit fasta på våra synpunkter. Det blir ju väldigt mycket tydligare för alla parter om det finns en förordning som klargör teknikvalsfrågan.

Elnät är samhällskritisk infrastruktur

En annan del som klimaträttutredningen lyfter som en nyckel i arbetet för att skynda på utbyggnaden av elnätet är undantag från vissa förbud för att minska antalet dubbelprövningar.

- Ledningar med linjekoncession ska enligt förslagen inte behöva söka dispens från strandskydd och generella biotopskydd, säger Sofia Miliander. I praktiken innebär detta att elnät får samma typ av undantag som utbyggnaden av vägar och järnvägar redan har idag.

Uppdrag till myndigheter

Utredningen föreslår också att särskilda regeringsuppdrag ska ges berörda myndigheter för att verkligen säkerställa snabbare utbyggnad av elnäten. Folkhälsomyndigheten föreslås få i uppdrag att ta fram en vägledning om magnetfält och Naturvårdsverket om fåglar. Boverket får i uppdrag att se över vägledningen kring plan- och bygglagen (PBL) för elnätet. Länsstyrelserna ska få i uppdrag att se över sin roll så att den blir tydligare och mer enhetlig i samråd.

Dessutom föreslås Försvarsmakten, som fått mycket kritik för att vara ett hinder i utbyggnaden av exempelvis havsbaserade vindkraftverk, ta fram vägledningar i hur verksamheter som bidrar till klimatomställningen kan samexistera med försvarets verksamheter.

Regeringen bör agera

- När vi tittar på helheten av klimaträttutredningens förslag bedömer vi att den har stor potential att bidra till snabbare utbyggnad av elnäten och därmed till klimatomställningen, säger Sofia Miliander. Nu hoppas vi att regeringen agerar och snabbt får ut utredningen på remiss och sedan lägger fram en proposition utifrån utredningens slutsatser, även om vi är medvetna om att det är valår och många utredningar ligger på vänt.

Men även om riksdagen skulle anta en sådan proposition, menar Sofia Miliander att det fortfarande finns åtgärder som behöver göras för att korta ledtiderna.

- Vi skulle inte vara i mål, men det skulle ta oss en bra bit på vägen. Alla aktörer måste utveckla den gemensamma samarbetsförmågan och visa en stark vilja att korta ledtiderna – det gäller såväl nätbolag som berörda myndigheter, avslutar Sofia Miliander.