100 olika perspektiv att ta hänsyn till när elen framtidssäkras

Nyheter

Den stora elnätstationen i Värtan förser delar av Stockholm med el och nu ska den byggas ut.

Den stora elnätstationen i Värtan förser delar av Stockholm med el och nu ska den byggas ut. Men att bygga stora infrastrukturobjekt i stadsmiljö är komplext, det handlar om att parera en lång rad olika intressen. Ellevio har summerat de olika perspektiven till nästan 100 stycken där alla påverkar varandra och måste tas hänsyn till.

Miljöbalken. Arbetsmiljölagen. Ellagen . Lagen om offentlig upphandling för försörjningssektorn. Plan- och bygglagen. Detta är bara några av de lagar som nya anläggningar för el måste följa. Härtill kommer en mängd olika föreskrifter, tekniska riktlinjer och instruktioner för att ta det i hamn samt ett flertal olika myndigheter med parallella tillståndsprocesser. För den nya stamnätstationen i Värtan i Stockholm är det ännu mer komplext och sätter tidsaspekten i fokus – det gäller att arbeta på ett sätt så att inte projektet drar ut på tiden. Ombyggnaden visar på svensk ingenjörskonst när den är som bäst: tack vare innovativa lösningar kan ett komplext projekt i en urban miljö möjliggöras – utan att elförsörjningen under projektets gång blir lidande.

Tidskrävande med detaljplan

– För att undvika att behöva söka nya tillstånd för elnät – koncession – har vi i stället valt lösningar som ryms inom befintlig koncession. I huvudsak handlar det om att vi bygger den nya stationen på samma plats som dagens station står. Vi har också av tidsskäl valt att hålla oss till den detaljplan som gäller för området, för vi vet att ändra en detaljplan tar lång tid, säger Greta Brännlund, projektledare på Ellevio.

Två beslut som en bra grund för att korta tiden alltså. Men besluten innebar inte att vägen fram till byggstarten – som förhoppningsvis blir i sommar – har varit utan utmaningar. Tvärtom. Det är väldigt många hänsyn som har behövt tas och det är inte sällan som kommunala och statliga krav krockar med varandra. Den nya stationen ska exempelvis bli en del av den helt nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden, som av Stockholm stad är utsett till ett så kallat miljöprofilområde. Med det följer många krav på den nya stationen för att den ska passa in i området.

Grönskande inslag

– I den handlingsplan staden har för området ställs krav på vår anläggning för att den ska bli en integrerad del av stadsdelen. Samtidigt är säkerheten kring stationen viktig, vilket skapar andra typer av krav som ibland går i motsatt riktning, säger Greta Brännlund och ger exempel med de grönskande inslagen i stadsdelen.

Stockholm stad har som krav att det ska finnas en viss andel grönytor vid varje byggnad, men inom stationsområdet är det inte möjligt.

– Det gäller att kompromissa. För kraven på grönområdena har vi till exempel fått okej på att ha dessa precis utanför stationsområdet, säger Greta Brännlund.

Olika perspektiv

Ellevio har för Värtanprojektet tagit fram ett perspektivregister med nästan 100 olika parametrar som är beroende av varandra. Om ett perspektiv förändras ser förutsättningarna annorlunda ut för andra. Stadsdelens stadsplanering och säkerhetsperspektivet är alltså några centrala perspektiv som styr, markfrågan är exempel på en annan. Hur kan Ellevio bygga och nyttja marken effektivt så att Stockholm Stad också kan använda området bredvid stationen till annat?

Miljöperspektivet är självklart också centralt. Det är en gammal industritomt sedan 1940-talet och förr såg miljölagstiftningen annorlunda ut än i dag och det måste Ellevio ta höjd för att hantera.

– Grannarna är naturligtvis också viktiga att ta hänsyn till. Nu kommer vi att bygga transformatorerna så att de kommer längst bort från dagens bostadsbebyggelse för att minimera bullret, samtidigt bör de inte ligga för nära de hus som är planerade att byggas i ett senare skede, säger Greta Brännlund.

Så många perspektiv och så många hänsyn, vad har nyckeln varit för att komma så här långt?

– Vi har varit ödmjuka inför uppgiften och jobbat med dialogen för att ta in alla de perspektiv som finns och förstå dem. Samtidigt är det många som fortfarande tar elen för given och det gör arbetet svårare för oss. Att öka förståelsen för att el-infrastrukturen också behöver byggas ut och få ta plats i staden är något vi alla behöver fortsätta jobba med. För elnätstationer i stadsmiljö kommer att fortsätta behöva byggas.

Har du någonsin tvivlat på att ni skulle lyckas få ihop det?

– Nej faktiskt inte, men visst är det många speciella utmaningar. Att bygga den nya stationen är storslaget tekniskt, men det är alla andra perspektiv som gör projektet så komplext. Vi har jobbat metodiskt steg för steg och betat av fråga efter fråga. Det är ett annorlunda och fantastiskt roligt projekt, säger Greta Brännlund.

FAKTA: Station Värtan

  • En stamnätsstation är en anläggning som tar emot el från stamnätet och distribuerar vidare på lägre spänningsnivå
  • 1918 invigdes matning från vattenkraftverket Untran utanför Tierp till ställverket i Värtan. Elens etablering möjliggjorde Stockholms utveckling
  • 1948 flyttades stationen till den tomt där den nya stationen ska byggas och vara klar 2025
  • I dag är Värtan en av de stationer som försörjer Stockholm med el

Sidan uppdaterad 19 december 2022

Hjälpte den här sidan dig?