Snabba beslut kan lindra ny smäll för kunderna

Osannolik prisutveckling

Och någon form av stöd till elkunderna kommer att behövas. Prisutvecklingen på el under året har varit närmast osannolik. Jämfört med månaden augusti förra året har priset stigit med så mycket som 270 procent. I augusti 2021 kostade en kWh el 84 öre i elprisområde 3; ett år senare kostade en kWh 2,23 kr. I elprisområde 4 kostade en kWh 3,05 kr i augusti, en av de månader då vi förbrukar minst el och elpriset brukar vara som lägst. Situationen innebär en kamp för överlevnad för många företag, och för enskilda elkunder kan elkostnaderna bli drastiska. Särskilt påverkas företag och elintensiva verksamheter utan prissäkrade avtal, en kategori elkunder som Sverige fått mer av i takt med den pågående nyindustrialiseringen.

Stora köpare av el

Det alla inte känner till är att ökade priser på el även påverkar kostnaden för elnäten. Elnätsbolagen, som ju sysslar med distributionen av el, är nämligen stora köpare av el. Orsaken är att vid all överföring av el uppstår nätförluster. När elen transporteras alstras värme i ledningar och transformatorer, ungefär som när klumpen på en mobilladdare blir varm. Värmen är en elförlust, och en del el förloras innan den når fram till telefonen. Enligt regleringen måste elnätsbolagen ersätta bortfallet genom att köpa motsvarande mängd el från elbörsen Nordpool. Det handlar om betydande volymer: mellan sju och åtta procent av all el som upphandlas i Sverige köps av elnätsbolagen för att kompensera nätförluster.

Under de senaste åren har statliga Svks överföringsförluster ökat, delvis som en konsekvens av minskande elproduktion i mellersta och södra Sverige. Detta leder nämligen till högre överföring av el från norr till söder. Svenska kraftnät har bedömt att energivolymerna i stamnät och regionnät kommer att öka med mellan 8 och 13 TWh per år, och med mer el som transporteras kommer större nätförluster. Kostnaden för att köpa el för att täcka upp för svinnet i stamnäten vidarebefordrar Svk rakt ned till de enskilda elnätsbolagen.

Svåra likviditetsproblem

Med stegrande priser under året har dessa kostnader ökat dramatiskt. Notan för 2022 väntas landa på omkring 11,2 miljarder kronor – enbart för att täcka nätförluster. Som ett resultat av detta rör sig en stor del av branschen mot mycket svåra likviditetsproblem.

För att få täckning för kostnader som ökat med flera hundra procent, kommer elnätsbolagen – oavsett om det är kommunala bolag, privata aktörer eller elnätsbolag drivna av ekonomiska föreningar - att tvingas höja elnätsavgifterna för sina kunder. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura.

Vi riskerar ett läge där mängder med företag och enskilda privatkunder hamnar i en minst sagt utmanande ekonomisk situation och betalningssvårigheter. Det är en situation som till varje pris måste stävjas - snabbt. Och det finns en möjlig väg framåt för att skydda kunderna från bestående prishöjningar på elnätsavgiften.

Genom att tillfälligt ta bort stamnätsavgiften, en avgift som Svk fakturerar elnätsföretagen, kan konsekvenserna med ökade elnätsavgifter mildras för hushåll och företag. Det är det absolut snabbaste sättet att sänka kostnaderna för elnätsbolagen, och därmed för kunderna. Varje krona som Svenska kraftnät sänker sin avgift för oss som ansvarar för elnäten, innebär en lika stor sänkning för kunderna. Det kan göras omedelbart, utan skattemedel, genom att använda flaskhalsintäkterna.

Snabbt agerande krävs

Svenska kraftnät har redan gjort vissa förändringar av tariffen men mer behövs. I Norge har man redan börjat göra detta. Och ju fortare en resolut sänkning kommer till, desto fortare kan elnätskunderna återgäldas för de ökade kostnaderna för elnätsförluster.

Men även om Svk tar snabba initiativ är vi i ett läge som kräver mer av oss. Redan idag gör många privatpersoner, företag och hushåll vad de kan för att hålla nere elkostnaderna. Det märks i åtgången på varor och tjänster förknippade med energihushållning – björkved är slut, solceller har flera månaders väntetid, det är komponentbrist för styrinstrument för effektivare elkonsumtion, och så vidare. Energibranschens olika aktörer måste aktivt verka för att skydda elkunderna från ohanterliga elkostnader:

• Initiera mothandel. Det innebär att svenska produktionsanläggningar som idag inte är i bruk startas upp för att leverera eleffekt i södra Sverige. Då ökar utbudet av eleffekt och minskar behovet av dyrare produktionskällor.
• Främja energieffektiviseringar. Såväl Energimyndigheten, Sveriges kommuner som enskilda energiaktörer bör främja effektiviseringar som är möjliga för elkunderna att genomföra före vintern.
• Säkerställ en ny elpriskompensation. I likhet med föregående vinter bör en hållbar och snabb administration av högkostnadsskyddet säkerställas. Den bör utformas så att kunder som drabbas av de högsta kostnaderna kompenseras.
• Utveckla elmarknaden så att denna situation inte upprepas. Leveranssäkerhet och för kunderna ekonomiskt hanterbara elpriser måste garanteras.

Energipriskrisen börjar likna en perfekt storm. Gemensamma krafter krävs för att skydda svenska elkunder från ytterligare prishöjningar. Det krävs effektfulla initiativ, ju fortare desto bättre, för att stävja en ytterligare förvärrad situation.

Johan Lindehag, vd Ellevio

Henrik Bergström, samhällspolitisk chef Ellevio

Anders Mannikoff, ordförande Lokalkraft Sverige och vd Herrljunga Elektriska

Erik von Hofsten, vd Lokalkraft Sverige