Ny rapport sätter en prislapp på uteblivna elnätssatsningar

Sveriges elnät är ålderstiget och elnätsföretagen står inför betydande återinvesteringar. Det ställs höga krav på nya, snabba och kraftfulla elnätsinvesteringar för att möjliggöra klimat- och energiomställningen. Denna omställning förväntas leda till ett mer än fördubblat elbehov under de närmsta 20 åren. Det kommer att krävas gigantiska investeringar i elnätet under denna tid. Och lejonparten av de 1 000 miljarder som branschen behöver investera måste satsas de kommande tio åren.

Läs rapporten

Se Balanskommissionen webbinarium och rapportsläpp

Samtidigt är myndigheten Energimarknadsinspektion (Ei) inne i en process där de vill göra om spelreglerna för elnätsbranschen – inte minst kring hur företagens tillgångar ska värderas och hur mycket intäkter elnätsföretagen får ta in under perioden 2024–2027. Signalerna vi sett hittills är oroväckande. Om Ei:s förslag till reglering går igenom riskerar det att drastiskt förändra de ekonomiska förutsättningarna för elnätsföretagen och skulle betyda att elnätsaktörerna måste bromsa sina investeringar i en tid där snarare måste tredubbla dem. Nödvändiga investeringar för att förverkliga klimat-, och energiomställningen riskerar helt enkelt att inte bli av.

Teknikkonsulterna Afry har genomfört analysen och sammanställt en rapport som utgått från ett scenario där 35 procent av nödvändiga elnätsinvesteringar i Sverige uteblir på grund av en för dålig reglering, och listat vilka konsekvenser det skulle få. Under onsdagens rapportseminarium redovisar Afrys projektledare lika intressanta som skrämmande resultat av sin kartläggning.

1. Upp till 7 miljoner ton CO2 i årliga utsläpp, motsvararande en kostnad på ungefär 11 miljarder kronor per år, till följd av försenade elnätsinvesteringar.
2. Vid 35% mindre nätinvesteringar per år minskar bidrag till BNP med minst 62 miljarder kronor per år.
3. Minskade nätinvesteringar gör att tiotusentals nya jobb i nya industrianläggningar riskerar att förloras. Den bedömningen gäller enbart nyetableringar.
4. Försenade nätinvesteringar kan sannolikt leda till upprätthållna prisskillnader mellan elprisområden, förhindrad kunskapsutveckling och innovation, försämrad robusthet i elnätet, med mera.

Omställning förutsätter elnät

Under seminariet pekade skogsbolaget SCA på att deras arbete med både tillverkning av biobränslen och som vindkraftsaktör förutsätter att elnäten – stamnät likväl som region- till lokalnät – har förutsättningar att leverera el i tid och en bättre förmåga att prioritera.

Sol- och vindkraftsföretaget Arise beskriver en oro för signalerna de får från regionnätsägare, och pekar på behovet av tydlighet och långsiktighet för att utvecklingen av elnäten ska gå i takt med utveckling av elproduktionen.

Elnäten måste prioriteras

Den politiska panelen, med bland andra Jessica Stegrud (SD) och Fredrik Olovsson (S), efterlyste å sin sida en helhetsbild där alla lyfte upp att elnäten måste få en prioriterad roll i energipolitiken. Christofer Fjellner (M) lyfte fram att det behövs en bättre balans mellan låga avgifter och investeringar och idag lutar myndigheten endast åt låga avgifter på kort sikt.

- Vi riskerar annars att hamna sovjetiska brödköer där det är billigt med bröd men brödet är slut, sa han.

Går inte ihop

Johan Lindehag, vd på Ellevio och Hans Kreisel, vd på gas- och elnätsföretaget Nordion pekade på vikten av att politiken även når ansvariga myndigheter och att konsekvensanalyser genomförs för en ändamålsenlig investering.

Gör vi ett gyllene snitt av de slutsatser politik och bransch gör under seminariet kan vi konstatera att starkt ökade investeringsbehov och snävare ekonomiska ramar inte går ihop. Myndigheten Ei bör invänta utredningen innan beslut tas om en ny reglermodell.