Ett år till valet: Henrik Bergströms 5 tips till politiken

Det är ett år kvar till valet och innan det byte av statsminister och en utmanande process för att få en höstbudget på plats. Det är med andra ord politiskt högtryck och valrörelsen kommer att spänna över många avgörande samhällsfrågor. Jag hoppas att energifrågan blir en av dem och att politikerna vågar föreslå det som behövs för att Sverige ska skynda på elektrifieringen.

För en tempoökning är ett måste. IPCC-rapporten som presenterades i somras visar att kommande decennium kommer att vara avgörande för att minska den globala uppvärmningen. Elektrifieringen är en av de viktigaste pusselbitarna för att vi ska lyckas minska våra utsläpp och nå våra klimatmål.

Mycket bra görs för att elektrifieringen ska tillta i Sverige, men det går för sakta. Här kommer mina 5 tips till politiken för att få till tempoökningen.

1) Elektrifieringsstrategin som utgångspunkt för en bred uppgörelse

Flera delar av regeringens nationella strategi för ökad elektrifiering ligger helt rätt för att vi ska kunna möta den enorma omställning som är på väg att accelerera. Jag skulle vilja se en bred politisk uppslutning bakom strategin för att få den kraft som ett genomförande kräver. Jag vill likställa energin med försvaret och pensionerna – det behövs breda politiska uppgörelser. För det krävs långsiktighet om vi ska kunna investera för en fördubblad elanvändning till 2045.

2) Bryt vakuum-läget kring intäktsregleringen

Vi befinner oss i ett vakuum för intäktsregleringen, alltså det regelverk som styr hur mycket intäkter vi elnätsföretag får och hur mycket vi kan investera. Vi saknar långsiktighet för hur regleringen är tänkt att styra för framtiden och besluten om vilka intäkter som gäller för den här reglerperioden är under rättslig prövning. Ett mycket osäkert läge som riskerar att nödvändiga nätinvesteringar inte blir av. För vem kan göra investeringsplaner utan att veta hur stora intäkterna blir? Politiken behöver ta fram en tydlig målbild för utvecklingen av elnäten och därigenom skapa förutsättningar för en tydlig, långsiktig och förutsägbar plan för intäktsregleringen. Annars är risken att Sveriges redan ansträngda elsystem förvärras och snarare stjälper än hjälper omställningen.

3) Korta tillståndsprocesserna – gör vissa elnät till riksintressen

Det är mycket bra att regeringens initiativ Moderna tillståndsprocesser har kommit i mål och nu börjat göra nytta i praktiken, men tyvärr räcker det inte. Tillståndsprocesserna kommer fortfarande att vara på tok för långa om vi ska kunna nå klimatmålen i tid. Fortfarande kvarstår flera viktiga åtgärder för att korta ledtiderna för nätbyggnation – från ansökan till färdig linje. Bland annat bör regeringen förtydliga förutsättningarna för teknikval på de högsta spänningsnivåerna där luftledningar bör ses som huvudregel. Förhoppningsvis kan Klimaträttsutredningens andra fas ge denna fråga en skjuts åt rätt håll när den nu tar sig an elnätet och transportsektorn. Ett annat exempel som jag gärna skulle vilja se genomfört är att stamnätet och vissa regionnät klassas som riksintresse, då skulle vi få nödvändig infrastruktur på plats mycket snabbare.

4) Fokusera på laddinfrastrukturen

Senast 2030, mindre än tio år och bara två mandatperioder bort ska utsläppen av växthusgaser från Sveriges transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med 2010. Fordonssektorn accelererar och prognoserna visar en explosion av elfordon på marknaden de närmaste åren. Kommer transport- och energibranschen att kunna svara upp mot utvecklingen och få fram den laddinfrastruktur som krävs på plats i tid? Visst är det möjligt skulle jag säga, men inte utan stort politiskt fokus. Politiken måste vara närvarande och fatta nödvändiga beslut för att vi ska ro det i land.

5) Ta ledarskap för dialog och planering

Datahallar etableras, tillväxten av vindkraft både på land och till havs ökar kraftigt, fossilfritt stål ska produceras. Bara för att nämna en del. Elbehovet ökar snabbt och förändras, frågan är vilka projekt som kommer att bli av och var? För att bilden ska klarna behöver vi jobba på ett nytt sätt och bli betydligt mer proaktiva än idag om vi ska förmå att bygga ut elsystemet i tid till 2045. Då kommer både dialog och planering behövas. Först då kan prioriteringarna göras och samhället backa upp genomförandet. På det sättet blir nätutbyggnaden som mest effektiv och rätt satsningar blir av.

Som verktyg i det här förändrande arbetssättet kommer de kommande nätutvecklingsplanerna vara viktiga. De ska införas i samband med implementeringen av EU:s Clean Energy Package och är ett utvecklat sätt att planera el-infrastruktur på. Betydligt fler än idag kan vara delaktiga i arbetet och bidra med viktig information om hur en region eller en kommun kommer att utvecklas. För att nätutvecklingsplanerna som verktyg för nätplanering ska utnyttjas fullt ut kommer vi som bransch vara proaktiva men det kommer även att krävas ett tydligare ledarskap från politiken om samhället ska ställas om för att möjliggöra en fördubblad elanvändning till 2045. Elen behövs för att vi ska nå klimatmålen och tiden blir alltmer knapp för att vi ska hinna dit. Jag ser fram emot en valrörelse där elektrifiering får ta plats och att bra förslag genomförs snabbt – gärna i form av flera av de här fem tipsen!