Debattartikel i SvD: Förbluffande tyst om de otillräckliga elnäten

Ellevio tycker

Utan långsiktiga lösningar för elnäts­utbyggnaden i Sverige riskerar vi att få leva med skyhöga elpriser under lång tid samtidigt som den svenska klimat­omställningen bromsas. Det skriver Johan Lindehag, Ellevio.

Under hösten har de svenska elpriserna satt nya rekord på löpande band. Enligt Konsumenternas energi­marknads­byrå låg priserna i oktober i runda slängar på det tredubbla, jämfört med samma period förra året. Värst är situationen i mellersta och södra Sverige. Den 17 oktober i år var prisnivån i de mellan­svenska pris­områdena 2 och 3 hela 23 gånger högre än i prisområde 1 i norra delen av landet.

Och konsekvenserna märks bland hushåll och företag. Enligt Svenskt Näringsliv anger ett av tio företag att man redan i dag påverkas av krisen. I nord­västra Skåne meddelade Klippans pappers­bruk nyligen att 24 anställda varslas om uppsägning, bland annat som ett resultat av elpriser som ökat tre gånger så mycket. Bransch­organisationen Villa­ägarna krävde i mitten av oktober slopad energi­skatt under elkrisen.

Orsakerna till den rådande elpris­krisen är flera, många faktorer påverkar hur elpriset bestäms. En av de viktigaste faktorerna diskuteras dock förbluffande lite. De rekord­höga elpriserna handlar nämligen inte om brist på el, utan om otillräcklig elnäts­infrastruktur. Begränsningar i hur mycket el vi kan distribuera genom framför allt de nationella stamnäten, men även i andra spännings­nivåer, orsakar flera allvarliga problem.

De stora skillnaderna i elpris mellan norra och södra Sverige är en tydlig illustration av detta. Otillräckliga stamnät skapar flaskhalsar när el ska skickas från norra Sverige, där elen företrädesvis produceras, till landets södra delar, där den största efter­frågan finns. På så sätt kan det i södra Sverige momentant uppstå elbrist, trots elöverskott i landet som helhet. Då tvingas vi importera el från andra länder, och periodvis har elproduktionen i söder behövt förstärkas med olje­eldad reserv­kraft.

Situationen ser inte ut att ljusna. När vi nu är på väg in i vinter­säsongen stiger ofta elpriserna, även ett normalt år. Vädret spelar roll, men även om vintern blir mild i år kan hushållen och näringslivet räkna med höga elpriser åtminstone det närmsta halvåret.

Men skenande priser är inte den enda konsekvensen av otillräcklig elnäts­infrastruktur; nätkapacitets­bristen riskerar även att bromsa både stads­utveckling och klimat­omställning.

I Stockholm översteg den gångna vintern efterfrågan på el stamnätets förmåga att tillhanda­hålla tillräckligt med el. Utan tillgång till lokalt producerad, alternativ elproduktion hade vi stått inför ett elunderskott då. I Värmland har vi tvingats säga stopp för anslutningar av ny, storskalig elproduktion från vindkraft, eftersom stamnätet inte kan ta emot mer el från den rusande vindkrafts­etableringen.

Den svenska klimat­omställningen, inte minst transport­sektorns och industrins resa mot fossil­frihet, genomsyras av elektrifiering. Det eldar på efterfrågan på el. Enligt en beräkning från Energi­företagen 2021 kommer efterfrågan på el dubbleras de närmsta 25 åren. Medan både planer på och etablering av ny elproduktion rusar, har elnäts­utbyggnaden inte hängt med. Elnäten riskerar att bli flaskhalsar för både klimat­omställningen och näringslivs­utvecklingen. Utan tillgång till rimligt prissatt el med pålitlig och proportionerlig tillgång, riskerar utvecklingen att stanna av.

Vi har två parallella kriser vi måste hantera här och nu: klimat­krisen och elpriserna. Men lyssnar man på hur besluts­fattarna resonerar får man lätt en ensidig, ibland till och med vag, bild av situationen och vad som behöver göras för att komma ur den. När parti­ledarna i SVT:s Agenda debatterade klimat­frågan nyligen handlade en stor del av debatten om just energi, men diskussionen handlar i princip uteslutande om produktion av el, snarare än att lösa nät­blockeringarna i det svenska energi­systemet. Begränsningar i stam- region- och lokalnäten är den absolut viktigaste frågan att lösa för elsystemet. I regeringens budget­proposition för 2022 kunde vi se insatser för att minska ledtiderna och få till snabbare besluts­processer. Men trots ett rekord­stort reform­utrymme gick det inte att se spåren av ett helhets­grepp för den svenska elförsörjningen och framtidens elnät. Samma tendens kan vi konstatera hos oppositions­partierna. Det talas mycket om vikten av elnät, men de konkreta satsningarna lyser med sin frånvaro.

Det måste nu till en strikt prioriterings­ordning för att stärka elnäts­utbyggnaden, säkra att klimat­omställningen fortgår och trygga en konkurrens­kraftig elförsörjning för företag och hushåll.

  1. Tiden för tillstånds­processer går att korta ner ytterligare. Klimat­rätts­utredningen beskriver en snabbare utbyggnad av elnäten som en nyckel­faktor för elektrifieringen och klimat­omställningen. Utredningens mål­sättning är att undersöka om det går att förbättra förut­sättningarna för att korta ledtiderna för elnäts­utbyggnad. Här måste förut­sättningarna för teknikval på de högsta spännings­nivåerna och vad som ska anses utgöra bästa möjliga teknik på dessa spännings­nivåer förtydligas för att inte elektrifieringens framfart ska bromsas. Och det är bråttom, både av ekonomiska och planetära skäl.
  2. Utvecklingen av överförings­kapaciteten måste i större utsträckning bygga på prognos. Under den förra elektrifierings­vågen under 70-talets rekordår, modellerades och byggdes elnäten efter prognoser för elbehovet hos både befintliga och nya industrier, växande städer och transporter. Samma perspektiv måste råda nu. Statliga Svenska kraftnät bör få ett tydligare uppdrag kring planering och prioritering av transmissions­nätet med ett tydligare fokus på proaktiv nät­utbyggnad så att det svarar upp mot framtida behov.
  3. Acceptans, förståelse och finansiering. Enorma investeringar krävs för att bygga ut elnäten och förverkliga energi- och klimat­omställningen. Det förutsätter förståelse och acceptans hos både kunder och besluts­fattare. I enlighet med Energi­företagens förslag till regeringens elektrifierings­strategi bör en statlig funktion skapas för att driva elektrifierings­arbetet och bör även få en nyckel­roll för att lösa lokala konflikter. Vi behöver därtill en utredning som tittar på hur energi­systemets förändring ska finansieras. En diskussion om fördelning av kostnader, och vad statens ansvar i detta ska vara, är nödvändig.

El har vi gott om de flesta dagar på året. Men svårigheten att distribuera el från där den produceras till där den konsumeras blir allt mer påtaglig och kostsam. Utan ordentliga och långsiktiga lösningar för elnätsutbyggnaden i Sverige, inte minst nätöverföringskapaciteten, riskerar vi att få leva med skyhöga elpriser under lång tid samtidigt som den svenska klimatomställningen bromsas.

Sidan uppdaterad 27 juli 2023

Hjälpte den här sidan dig?