Elen som byggde det moderna Sverige

De första elektriska ljusen

På 1870-talet började svenska företag och ingenjörer experimentera med elektrisk belysning. De första båglamporna tändes i fabriker och på gator i större städer, ofta i privat regi. Tidiga elverk var små, lokala och drevs av ångmaskiner som producerade likström.

Fram till 1880-talet dominerades energiförsörjningen av gasbelysning, men elektriskt ljus väckte snabbt nyfikenhet. Fabriker såg möjligheter att driva maskiner och butiker började använda glödlampor för att locka kunder.

Från privata initiativ till organiserade elnät

Under slutet av 1800-talet växte efterfrågan på el snabbt. Nya elverk byggdes i många städer och samhällen, ofta av privata bolag eller industrier som ville försörja sig själva och sina närliggande kunder. Likströmmen fungerade bara på korta avstånd, vilket gjorde att varje stad behövde egna små kraftverk.

Kring sekelskiftet 1900 började kommunerna ta ett större ansvar för elförsörjningen. De byggde egna kraftverk och drog ledningar för att koppla samman olika stadsdelar. Elen blev nu en del av den kommunala infrastrukturen och vägen banades för ett mer sammanhängande nät.

Krångede kraftstation, foto taget runt 1940. Fotograf okänd.

Växelström och stamnätet – elen når längre

Ett avgörande teknikskifte skedde när Sverige började gå över från likström till växelström. Med växelström kunde el transporteras längre sträckor utan stora förluster. Under 1920-talet påbörjades omställningen till 50 Hz, den standard vi använder än idag.

Samtidigt satsade Sverige på storskalig vattenkraft. Genom att bygga dammar och kraftverk i norra Sverige kunde man producera stora mängder förnybar el. För att få fram elen till industrier och växande städer i söder byggdes det nationella stamnätet. På 1930-talet invigdes de första 110 kV- och senare 220 kV-ledningarna som knöt samman landet.

Elektriciteten förändrar Sverige

När elen blev mer tillgänglig tog industrin fart och nya företag växte fram. Hissar, spårvagnar, tåg och snart även tunnelbanor började drivas på el. I hemmen ersattes fotogenlampor och vedspisar med elektrisk belysning, spisar och hushållsapparater.

Under första hälften av 1900-talet gick utvecklingen snabbt. Elförbrukningen ökade i takt med urbanisering och industrialisering. Samtidigt konkurrerade el och gas som energislag – men elektriciteten tog över när tekniken förbättrades och nätet blev mer robust.

Kraftledning över järnvägen, på sträckan mellan Sundbyberg och Spånga.

Efterkrigstid, ransonering och fortsatt utbyggnad

Under andra världskriget ransonerades elen, men utbyggnaden fortsatte. Nya vattenkraftverk i Norrland kopplades på stamnätet och förstärkte landets elförsörjning. På 1950- och 60-talen skedde ett stort uppsving när hushållen elektrifierades på allvar och Sverige blev ett av Europas mest elberoende länder.

Motstånd mot vattenkraftsutbyggnaden växte under 1960-talet, och kärnkraft började utvecklas som komplement. Samtidigt byggdes elnäten ut till förorterna när städerna växte.

Avreglering och framtid

På 1990-talet avreglerades elmarknaden: produktion och handel konkurrensutsattes, medan elnäten förblev reglerade monopol för att säkerställa drift och investeringar. Det är inom detta ramverk Ellevio verkar idag.

Sedan starten 2015 har Ellevio moderniserat och byggt ut elnät i stora delar av landet för att möta ett samhälle som blir alltmer elektrifierat – med elbilar, digitalisering och växande behov av förnybar energi.

Från glödlampa till klimatomställning

Sveriges elektrifiering är en berättelse om teknik, samhällsutveckling och modiga satsningar. Från små lokala elverk och svaga likströmsledningar till dagens robusta stamnät och avancerade distributionssystem har elen format Sverige.

Nu står vi inför en ny elektrifieringsvåg: fossilfri industri, laddning av elfordon och en allt mer digital vardag. Ellevio ser det som sitt uppdrag att fortsätta bygga och utveckla elnäten så att Sverige kan ställa om – precis som man en gång möjliggjorde övergången till ett elektrifierat samhälle.