Icke koncessionspliktigt nät (IKN) och energigemenskaper – vad gäller?

Nätkoncession – tillstånd för elnät

För att bygga och använda elledningar i Sverige krävs normalt nätkoncession, ett tillstånd från staten. Syftet är att säkerställa att elöverföringen sker på ett säkert och lagligt sätt.

Det finns två typer av nätkoncession.

Områdeskoncession

Områdeskoncession gäller för lokala elnät.

Det innebär att:

• ett elnätsföretag ansvarar för elnätet inom ett geografiskt område
• elnätsföretaget har anslutningsplikt
• kunder inom området har rätt att ansluta sin fastighet eller verksamhet till elnätet

Linjekoncession

Linjekoncession används för elledningar över längre sträckor, till exempel i:

• regionnät
• stamnät

Dessa nät hanterar ofta högre spänningsnivåer och används för att transportera el mellan olika delar av landet.

Vad betyder det för dig?

Om du bor eller driver verksamhet i ett område med områdeskoncession innebär det att:

• du har rätt att ansluta till elnätet
• elnätsföretaget har skyldighet att ansluta dig
• regler för anslutning och avgifter styrs av Energimarknadsinspektionen

Du kan kontrollera vilket elnätsföretag som ansvarar för ditt område på Svenska Kraftnäts karta över elområden

IKN – icke koncessionspliktigt nät

I vissa fall behövs ingen nätkoncession. Dessa undantag regleras i IKN-förordningen. IKN står för icke koncessionspliktigt nät.

Det innebär vanligtvis:

• ett internt elnät
• där ägaren ansvarar för drift
• och där el överförs för egen användning

I vissa situationer kan el även överföras till andra inom samma anläggning eller område.

Exempel på var IKN kan förekomma

IKN kan finnas i flera typer av anläggningar, till exempel:

Inom byggnader

• flerbostadshus
• större byggnader med flera verksamheter

Mellan byggnader

• sammanbyggda byggnader (inte radhus eller parhus)
• byggnader inom samma anläggning, till exempel
  • garage
  • förråd
  • teknikrum
  • gemensamhetslokaler
  • laddinfrastruktur för elbilar

Inom avgränsade områden

• skolor
• sjukhus
• universitet
• jordbruksfastigheter
• byggarbetsplatser
• idrotts- och fritidsanläggningar
• båtklubbar och marinor
• industriområden

IKN kan också förekomma i anläggningar för produktion eller lagring av el.

Energigemenskaper och IKN

Lokalt producerad energi kan ibland delas inom en energigemenskap.

Ett exempel är när:

• en bostadsrättsförening producerar el med solpaneler
• elen används eller delas inom den egna fastigheten

I sådana fall kan elnätet omfattas av reglerna för IKN.

Grundprincip: Varje byggnad ska ha egen servisledning

I elnätsregelverket är grundprincipen att varje byggnad ska anslutas till elnätet med en egen servisledning.

Det innebär till exempel att:

• enbostadshus ska ha en egen servisledning
• om det finns flera bostadshus på samma fastighet ska varje byggnad ha en egen servis
• parhus, radhus och flerbostadshus betraktas som separata byggnader och ska därför ha egna servisledningar
• byggnader som sitter ihop men ligger på olika fastigheter ska ha separata serviser
• om en fastighet styckas av ska byggnader på de nya fastigheterna anslutas med egna servisledningar

Denna grundprincip är viktig att känna till när man planerar interna elnät eller lösningar som kan omfattas av undantag enligt reglerna för IKN.

Bindande besked om undantag

Om du planerar att bygga ett internt elnät och är osäker på om det omfattas av undantagen kan du ansöka om bindande besked hos Energimarknadsinspektionen.

Det innebär att du kan få ett tydligt beslut om regelverket innan anläggningen byggs.

Vem bestämmer reglerna?

Energimarknadsinspektionen (Ei) är tillsynsmyndighet för elnätsverksamhet i Sverige.

Myndigheten beslutar bland annat om:

• vilka regler elnätsföretag ska följa
• hur elnätsavgifter får tas ut
• regler för nätkoncession och undantag

Mer information finns på Energimarknadsinspektionens webbplats.