Kablar i backen: Så rustar vi för det kraftfulla livet i Hälsingland

Sveriges elnät består av tre typer av nät som kopplar ihop hela landet: stamnätet, regionnätet och lokalnätet. Stam- och regionnätet, som har hög spänningsnivå, består till största del av luftledningar (elledningar som hänger i stolpar gjorda av trä eller stål) medan lokalnätet, som är närmast kunderna, oftast är nedgrävt i marken.

Läs mer: Så fungerar elmarknaden

Därför gräver vi ner ledningar i backen

Sveriges elnät har flera decennier på nacken – delar av det byggdes när Sverige gick över till högertrafik, färg-tv fortfarande var en nyhet i många hem och ABBA vann Eurovision. Nätet har tjänat oss väl sedan dess, men samhället ser annorlunda ut i dag. Inom de kommande 20 åren förväntas Sveriges elbehov ha fördubblats i och med elektrifieringen av industri och transporter.

I Hälsingland, där avstånden är stora och många bor och verkar utanför tätorterna, är ett robust elnät en förutsättning för ett gott liv och företagande. Genom att byta ut luftledning mot markkabel i lokalnätet kan vi passa på att vädersäkra, öka kapaciteten och stärka leveranssäkerheten – allt för att säkra en trygg och stabil elleverans för ytterligare 50 år framåt.

Låt oss gå djupare in på vad det här innebär i praktiken!

Rustat för extremväder och minskad sårbarhet

Historiskt har stormar haft stor påverkan på elnäten. Efter Gudrun och Per (2005 respektive 2007) har tusentals mil elledningar i lokalnätet grävts ner runt om i Sverige. Samtidigt visar mer aktuella händelser, som stormen Johannes under julen 2025, hur sårbart elnätet kan vara – särskilt i skogsrika områden som Hälsingland.

Det var den 27 december som stormen Johannes drog in över Mellansverige och orsakade stora skador i Hälsingland, Dalarna och Gästrikland. Enorma mängder fallna träd, omfattande, svåråtkomliga skador och 40 000 av Ellevios kunder drabbades av strömavbrott. För vissa tog det upp till 16 dygn innan elen var tillbaka, vilket tydligt visar vilka konsekvenser vädrets makter kan få för elleveransen.

Men det är inte bara stormar som kan ställa till det. Skogsbränder till följd av värmeböljor, omfattande blixtnedslag och översvämningar ökar, vilket kan leda till fler avbrott och skador på elnätet. Vi fortsätter vårt långsiktiga arbete för att förstärka elnätet så att det ska stå ännu bättre rustat inför framtida extremväder.

Se mer: Kortfilm om arbetet bakom kulisserna efter stormen Johannes

Klara av kapacitetsökning – mer el där den behövs

Så länge ledningarna fungerar som de ska finns ingen anledning att byta ut dem. Men, när det väl är dags för gamla elkablar att gå i pension passar vi på att byta ut dem mot grövre kablar som kan transportera mer el. På så sätt kan vi säkerställa att elleveransen tryggas till alla människor och företag i området, även när efterfrågan kommer att öka på sikt.

Nya markkablar med högre kapacitet gör det enklare för dig som vill installera solceller eller ladda elbilen hemma. Det är samtidigt avgörande för en levande stad, ort eller landsbygd eftersom fler hushåll kan anslutas, företag kan utvecklas och besöksnäringen fortsätta växa.

Läs mer: Ellevio - Effektrapporten 2025

Ett robust elnät är dessutom en grundläggande förutsättning för att viktig samhällsservice ska kunna fungera. Alltså att det går att tända lyset på förskolan, att respiratorn fungerar på sjukhuset eller att vatten pumpas ut till din kran. Så att förnya elnätet handlar i slutändan om mer än teknik och kablar – det är helt enkelt en förutsättning för att våra samhällen ska kunna fortsätta leva och utvecklas.

När är markkabel inte ett alternativ?

Men om det nu är så bra med kablar i backen, varför gräver vi inte ner alla elledningar? Som elnätsägare gör vi alltid en noggrann avvägning mellan en rad faktorer innan vi beslutar vilken lösning – markkabel eller luftledning – som är bäst på en viss plats.

I lokalnätet är markkabel oftast förstahandsvalet, men det finns undantag. I områden med mycket berg, som i delar av Bohusläns kust och skärgård, kan det vara tekniskt svårt och mycket kostsamt att gräva ner kablar. Då använder vi i stället en modern, isolerad luftledning som är mindre känslig än äldre oisolerade ledningar.

I regionnätet är markkabel sällan ett alternativ. Vi kikar närmare på varför:

Spänningsnivå: Ju högre spänning en ledning har, desto mer komplexa och tekniskt krävande blir förutsättningarna för att gräva ner den. Regionnätet, som transporterar el med högre spänning över längre avstånd, byggs därför oftast som luftledning.

Kostnad: Enkelt förklarat ska vi som elnätsägare göra så mycket som möjligt till så låg kostnad som möjligt för våra kunder. Eftersom markkabel är många gånger dyrare än luftledningar, blir det mest kostnadseffektivt att bygga och underhålla luftledningar i regionnätet.

Driftsäkerhet: Luftledningar i regionnätet är byggda i breda gator så att inte träd ska kunna falla över ledningarna. Om något ändå skulle inträffa så är det betydligt enklare att lokalisera och åtgärda problemet om man jämför med markkablar, eftersom skadan på luftledningar ofta är synlig. Ett avbrott i regionnätet påverkar dessutom många fler människor än i lokalnätet, och därför är det viktigt att det kan åtgärdas så snabbt som möjligt.

Markarbete: Att gräva ner kablar kräver omfattande markarbeten och tillståndsprocesser. Luftledningar är enklare att bygga och kräver sällan avancerade sprängningar i berggrunden.

Ibland bedömer vi det ändå som tekniskt och samhällsekonomiskt rimligt att lägga markkabel inom regionnätet. Då rör det sig om kortare ledningar, i områden med bra markförhållanden.