Så funkar elmarknaden
Du som elkund kan välja elleverantör fritt, men själva överföringen av elen sker via det elnätsföretag som äger elnätet där du bor eller har din verksamhet. Det innebär att alla elanvändare är kund till två företag på elmarknaden – ett elhandelsföretag som handlar upp el och ett elnätsföretag som distribuerar elen hem till kunden. Ibland kan dessa ingå i samma koncern, men det är alltid två olika företag.
Ellevios roll som elnätsbolag
Ellevio AB äger driver och utvecklar region- och lokalnät i sju län; Halland, Värmland, Örebro, Västra Götaland, Dalarna, Gävleborg och Stockholm. Vi har därmed ansvar för att föra över el till kunder i dessa områden. För att kunderna ska ha el dygnet runt, året om krävs säkra och väl rustade nät som också möter framtidens nya förutsättningar på elmarknaden.
Sveriges elnät
Elnätet består av tre typer av nät som kopplar ihop hela landet:
-
Stamnät är de ledningar som transporterar elen från kraftverken till regionnäten. Elen transporteras långt och spänningen är hög – 200–400 kilovolt. Stamnätet ägs och drivs av staten genom Svenska kraftnät.
-
Regionnät är de ledningar som håller samman stamnätet och lokalnäten. Spänningen i regionnäten är 40– 220 kilovolt. Regionnäten ägs av elnätsbolag, som Ellevio.
-
Lokalnät är de ledningar som tar elen den sista biten fram till kunderna, det vill säga till företag och hushåll med flera. Här är spänningen 40 kilovolt eller lägre. Lokalnäten ägs precis som regionnäten av elnätsbolag som Ellevio. Cirka 84 procent av Ellevios lokalnät är nedgrävt.
Elmarknadens aktörer
Den statliga myndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) övervakar, granskar och reglerar energimarknaden och dess aktörer.
Elnätsföretag äger, driver och utvecklar region- och lokalnäten och transporterar el från produktionsstället till kunden. Kunderna är anslutna till elnätet där de bor.
Elproducentbolag producerar el genom bland annat vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, biokraft, vågkraft och solkraft. Drygt 98 procent av elen är fossilfri i Sverige. 40–45 procent kommer från vattenkraft, 15–18 procent från vindkraft och cirka 30 procent från kärnkraft. Resten kommer från biobränsleanläggningar och solceller, enligt Energiföretagen.
Privata elproducenter är till exempel villaägare med solceller på taket.
Elbörsen Nordpool är handelsplatsen för el där priset på elen sätts.
Elhandelsbolag köper från elbörsen och säljer till slutanvändare. Konkurrensen är fri och kunderna kan själva välja bland över 100 elhandelsbolag.
Andra aktörer är bland andra:
- Aggregatorer som samlar ihop ett flertal kunders elanvändning och -produktion till större enheter.
- Tjänsteleverantörer som Ellevio Energy Solutions
Alla elnät drivs som geografiska monopol. Det finns alltså bara en elnätsägare i varje geografiskt område. Anledningen till det är att det inte skulle vara samhällsekonomiskt motiverat att bygga parallella elnät inom ett och samma område.
För att värna kundernas intressen finns en myndighet, Energimarknadsinspektionen, som kontrollerar och sätter ramar för elnätsföretagens verksamhet. Den så kallade elnätsregleringen styr elnätsföretagens verksamhet så att kunderna betalar ett skäligt pris för elöverföringen samtidigt som företagen kan uppnå en rimlig avkastning. Regleringen ska också skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart elnät. Det betyder att elnätsföretagen ska anpassa sina nät till kraven på en ökad andel förnybar el, till exempel vindkraft. Elnätet ska också hålla en hög kvalitet för att undvika avbrott.
Läs mer om elnätsreglering på Energimarknadsinspektionens webbplats.
Produktion – alltmer lokalt och förnybart
Produktion av el kan ske genom bland annat vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, biokraft, kolkraft, gaskraft, vågkraft och solkraft. I Sverige står vattenkraft och kärnkraft för drygt 80 procent av elproduktionen.
Just nu pågår ett stort skifte i elproduktionen. Vi får allt mer förnybara energikällor i form av sol- och vindkraft. Elen produceras också lokalt i allt högre utsträckning. I vissa fall är elkonsumenter även elproducenter (så kallade prosumenter) genom att de ansluter till exempel solpaneler eller mindre vindkraftverk till elnätet, där de kan mata ut överskottet av elen.
Distribution – nya krav på elnätet
Den förändrade produktionen ställer nya krav på elnätet, som måste bli mer flexibelt och fungera i båda riktningarna. Vissa dagar och vissa tidpunkter behöver elnätet ta emot lokalt producerad överskottsel och andra dagar behöver det distribuera tilläggsel från kraftverk långt bort. Sol och vind är exempel på väderberoende energikällor som inte gör det möjligt att planera produktionen. Elnäten måste alltså kunna hantera ett ojämnt inflöde från dessa energikällor.
Elhandel innebär att elproducenterna säljer elen till elhandelsföretag som i sin tur säljer den vidare till elanvändarna. Oftast sker handeln över elbörsen. Den nordiska elbörsen kallas för Nord Pool. Medan elöverföringen är en reglerad monopolmarknad sker handeln i öppen konkurrens. Det finns ett hundratal svenska elhandelsföretag.
Elmarknaden påverkas också av elsystemen i närliggande länder. Man brukar säga att elmarknaden idag är nordisk och blir alltmer europeisk i takt med att överföringsförbindelser byggs mellan olika länder.
Information från: Ellevio,
sidan uppdaterad 3 september 2021
