När beredskap leder till nya investeringar i livsmedelsföretag

Vad behöver livsmedelsföretagen själva planera för?

Livsmedelsföretag är en viktig del av totalförsvaret och har en central roll i Sveriges beredskap. Livsmedelsverket rekommenderar därför företag att arbeta med kontinuitetshantering och identifiera vad som är kritiskt för att verksamheten ska kunna fortsätta även vid störningar.

I vägledningen lyfts bland annat tillgång till el, vatten och kyla. Företagen rekommenderas också att planera för störningar som elavbrott och att för varje kritisk funktion ta ställning till vad som ska göras om den inte fungerar, vem som ansvarar och vilka alternativ som finns.

För verksamheter där elförsörjningen är kritisk blir det därför relevant att bedöma vilka funktioner som behöver kunna fortsätta fungera vid ett elavbrott. Reservkraft kan vara en del av lösningen, beroende på verksamhetens behov och förutsättningar.

Källa: Livsmedelsverket – Börja här: vägledning för starkare beredskap

Behöver hela fabriken kunna köras på reservkraft?

Inte nödvändigtvis.

Innan företaget investerar i reservkraft behöver det vara tydligt vilka delar av verksamheten som ska prioriteras. Ett sätt att strukturera behovet är att skilja mellan:

• funktioner som behöver fortsätta fungera under avbrottet
• processer som behöver kunna stängas ned på ett säkert sätt
• funktioner som kan vänta tills den ordinarie elförsörjningen är tillbaka.

Prioriteringen behöver också utgå från konsekvenserna. En funktion som använder relativt lite el kan vara avgörande för en större process. Det viktiga är därför inte bara hur mycket el olika delar använder, utan vad som händer med verksamheten om de slutar fungera.

Det är alltså inte fabrikens totala effektbehov som ensamt avgör behovet av reservkraft.

Se reservkraften som en del av elanläggningen

Reservkraft är inte en fristående lösning. För att den ska fungera som planerat behöver den utgå från verksamhetens behov och elanläggningens förutsättningar.

När de kritiska funktionerna är identifierade behöver reservkraften dimensioneras efter bland annat driftlast, startförlopp och hur länge funktionerna ska kunna försörjas.

Samtidigt behöver den befintliga elanläggningen ha rätt förutsättningar. Beroende på anläggningen kan exempelvis ställverk, styrning och anslutningspunkter behöva anpassas.

Så förbereder du elanläggningen för reservkraft

När flera behov sammanfaller

Tänk ett livsmedelsföretag som behöver reservkraft för delar av produktionen. Samtidigt planeras en ny produktionslinje och delar av elanläggningen behöver moderniseras.

Då kan det vara relevant att se behoven tillsammans. I stället för att planera reservkraft, modernisering och expansion som separata investeringar kan elanläggningen planeras utifrån både dagens kritiska behov och verksamhetens framtida effektbehov.

På så sätt kan beredskapen bli en del av en större förändring av elanläggningen, i stället för en separat investering som behöver hanteras vid sidan av.