Mer svensk mat på borden ställer högre krav på elanläggningen
Sverige har som mål att öka den inhemska livsmedelsproduktionen. För flera jordbruks- och trädgårdsråvaror har Jordbruksverket föreslagit en högre svensk försörjningsgrad fram till 2035. För livsmedelsföretag som planerar att växa kan utvecklingen innebära nya investeringar. Då behöver även effektbehovet och elanläggningen finnas med tidigt i planeringen.
Med Livsmedelsstrategin 2.0 vill regeringen öka den svenska livsmedelsproduktionen och samtidigt stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft, lönsamhet och robusthet.
Jordbruksverket har på regeringens uppdrag föreslagit mål för försörjningsgraden för 18 jordbruks- och trädgårdsråvaror fram till 2035. För flera livsmedel innebär målen en tydlig ökning.
Exempel på föreslagna mål till 2035
Tomat: 18 procent 2024 → 40 procent 2035
Huvudkål: 51 procent 2024 → 85 procent 2035
Äpple: 30 procent 2024 → 50 procent 2035
Siffrorna visar försörjningsgraden, alltså hur stor del av den svenska konsumtionen som den svenska produktionen motsvarar. Målen gäller Sverige som helhet och är inte produktionskrav på enskilda företag.
Vad kan målen innebära för livsmedelsföretag?
För företag som planerar att öka eller förändra sin produktion kan utvecklingen innebära nya investeringar och förändrade behov.
En viktig fråga blir då: Vad innebär förändringen för verksamhetens behov av el och effekt? Klarar den befintliga elanläggningen en effektökning?
Elinfrastrukturen behöver finnas med i tillväxtplanen
”När produktionen ska växa är det lätt att fokusera på nya produktionslinjer, lokaler och utrustning. Men utan rätt effekt och en elanläggning som klarar de nya behoven riskerar elinfrastrukturen att bli en begränsning. Därför behöver den finnas med redan när investeringen planeras.”
Säger Katarina Waniewska, Chef för Ellevio Energy Solutions
När produktionen växer behöver elbehovet följa med i planeringen
En högre försörjningsgrad betyder inte automatiskt att elanvändningen ökar i samma takt. Hur ett enskilt företags elbehov påverkas beror på hur produktionen förändras.
När ett livsmedelsföretag bygger ut eller ökar sin kapacitet kan flera förändringar påverka effektbehovet och elanläggningen. Det kan exempelvis handla om:
- nya eller större produktionslinjer
- större kyl- och fryskapacitet
- mer automatisering
- nya pumpar, motorer eller processer
- elektrifiering av befintliga processer
- utbyggda lager- och produktionslokaler.
Därför behöver elanläggningen komma in tidigt i investeringsplaneringen.
Fem elfrågor att ta med när produktionen ska växa
När en investering eller produktionsökning planeras är ett första steg att skapa en bild av nuläget och det framtida behovet.
- Hur stort är effektbehovet i dag?
Ta reda på verksamhetens nuvarande effektuttag och vilka processer som står för de största behoven. - Hur förändras behovet efter investeringen?
Kartlägg vilken ny utrustning som ska anslutas och när den kommer att användas. Det är inte bara den totala elanvändningen som är relevant, utan också hur mycket effekt verksamheten behöver samtidigt. - Klarar den befintliga elanläggningen förändringen?
En produktionsökning kan innebära att exempelvis transformatorer, ställverk, kablage eller andra delar av elanläggningen behöver ses över. - Vad behöver byggas om eller moderniseras?
Undersök vilka befintliga delar som kan användas vidare och vilka som behöver förstärkas, bytas ut eller kompletteras. - När behöver förändringarna vara genomförda?
Elanläggningen behöver finnas med i projektets tidplan så att eventuella åtgärder kan identifieras innan den nya produktionen ska tas i drift.
Vad händer om elen försvinner?
Utöver att planera för ett förändrat effektbehov behöver livsmedelsföretag också ta ställning till vad som händer vid en störning i elförsörjningen. Ökad robusthet i livsmedelskedjan är ett av regeringens fokusområden.
Vilka delar av verksamheten behöver fortsätta fungera om elen försvinner? Det kan exempelvis handla om kyl- och frysanläggningar, kritiska produktionsprocesser, lager samt styr- och säkerhetssystem.
När de kritiska funktionerna är identifierade går det att bedöma vilka åtgärder som behövs och om exempelvis reservkraft behöver ingå i planeringen.
Relaterad artikel: När beredskap leder till nya investeringar i livsmedelsföretag
Information från Ellevio Energy Solutions AB,
sidan uppdaterad 2 oktober 2026