Kapacitet i elnäten

Stockholmsregionens samlade behov av eleffekt ökar kraftigt. Elen i Stockholm kommer från två källor – dels från stamnäten, som drivs av Svenska kraftnät, men kan också delvis täckas av lokal elproduktion via de kraftverk i staden som producerar både el och värme. Vi på Ellevio arbetar hårt för att kapacitetsbrist inte ska bli verklighet men det krävs planering och samarbete med olika parter för att hitta lösningar.

kapacitet_stockholm_840x420.png
Essingeleden, Stockholm, på natten vid Stora Essingen.

Vad är effektbrist respektive nätkapacitetsbrist?

Effektbrist: Elsystemet måste ha en viss effekt som svarar mot det högsta elbehovet nationellt som kan uppstå vid ett tillfälle; det vill säga om alla laddar bilen, kör tvättmaskin och industrin går för högvarv samtidigt som det är mycket kallt, finns ett stort behov av effekt. Det vill säga hur mycket el som används samtidigt. Bristen på effekt, effektbrist, handlar alltså om svårigheter att hantera tillfällen då elförbrukningen är särskilt hög utan att det produceras tillräckligt med el. Systemet måste ha tillräckligt med kapacitet för att kunna leverera el under årets alla timmar. Effektbrist brukar omnämnas som effektfrågan. Det är framförallt en fråga om elproduktion.

Nätkapacitetsbrist: I Stockholm har vi brist på kapacitet i elnätet, nätkapacitetsbrist. Stockholmarna får el från två håll. Dels från Svenska kraftnät, via stamnätet, vilket ger en effekt om maximalt 1 635 MW. Större delen av året klarar sig staden på denna effekt. Men vid särskilt kalla dagar ökar effektbehovet. Ellevio kan då utnyttja lokal elproduktion hos fjärrvärmeoperatören Stockholm Exergi, vilket ger ytterligare 320 MW, en så kallad produktionsgaranti som avtalats mellan Ellevio och Stockholm Exergi. Nätkapacitetsbrist är som namnet antyder framförallt en fråga om elnät.

Vilka är utmaningarna?

  • Samtliga aktörer har underskattat kraften i urbaniseringen. det gäller inte bara Stockholm utan vi ser en liknande utveckling i städer som Malmö, Uppsala och i hela Mälardalen. Ett led i den problematiken är att samhällsplaneringen tagit elförsörjningen för givet och inte gjort utrymme för en utbyggnad.
  • Kranskommunerna kring Stockholm växer snabbt och behöver ökad effekt och kapacitet.
  • Tillståndsprocesserna för att bygga nya ledningar i mark eller luft är komplexa och tar lång tid.
  • Det är svårt och tidskrävande att bygga nya ledningar in till Stockholm för Svenska Kraftnät. Till det kommer konkurrensen om mark mellan olika aktörer som riskerar att förlänga redan långa processer ytterligare.
  • En nedläggning av befintlig produktion från lokala kraftvärmeverk försämrar situationen ytterligare.

Vad gör Ellevio för att lösa situationen?

Ellevio jobbar tätt ihop med övriga aktörer såsom andra nätägare, stadens kraftvärmeproducent, Stockholms Stad och andra aktörer för att hantera och lösa kapacitetsbristen. Det pågår ett antal aktiviteter, både på kort och på lång sikt, bland annat:

  • I december 2020 öppnade sthlmflex, en ny marknadsplats för eleffekt i Stockholms­ regionen. Sthlmflex öppnar för nya aktörer på energimarknaden och gör det lönsamt att planera och vara flexibel med elanvändningen – ett viktigt inslag för att minska den ansträngda situationen med kapacitetsbrist i regionens elnät.
  • Investeringar i elnäten – den enda långsiktigt hållbara lösningen. Det behövs satsningar på alla nivåer i elnäten, från stamnät till region- och lokalnät. Ellevio genomför flera stora och avgörande projekt för att stärka och öka kapaciteten i det regionala elnätet i Stockholm. De mest betydande är den nya 400 kV­ledningen mellan Beckomberga och Bredäng och ombyggnationen av ställverket Värtan.
  • Fortsätta verka för den lokala elproduktionen i Stockholm framför allt från stadens kraftvärmeverk.
  • Vi arbetar för att kunna erbjuda kunderna enkla digitala tjänster för att styra efterfrågan på el bort från de tidpunkter då elnätet och energisystemet är som mest ansträngt. Under våren 2020 inleddes bytet till nästa generations elmätare för alla våra kunder, vilket är en del i att skapa möjligheter för nya tjänster.
  • Vi för en konstruktiv dialog med beslutsfattare och bransch för att hitta en gemensam väg framåt där elnätsbolagen ges rimliga ekonomiska förutsättningar för att kunna göra nödvändiga investeringar.
  • Den främsta anledningen till att efterfrågan på el ökar är att staden växer och nya bostäder behöver anslutas till elnätet. Befolkningen i Stockholms kommun beräknas växa med 30 procent under 2010–2030 och behovet av nya bostäder i Stockholms län uppskattas till mellan 180 000 – 320 000 bostäder fram till 2030.
  • Elva nya tunnelbanestationer till och från Nacka, Barkarby och Arenastaden ska stå färdiga runt 2025. Den här omfattande utbyggnaden av infrastruktur, som ny tunnelbana och nya vägar, kräver också el.
  • Ökad elektrifiering av transportsektorn. För att klara de högt ställda hållbarhetsmålen i agenda 2030 krävs en omställning från fossildrivna transporter till eldrivna.
  • Ökad efterfrågan på serverhallar. som kräver mycket el för att fungera, ökar ytterligare trycket på kapacitet- och effektbehov. Detta drivs främst av en ökad efterfrågan på ständig uppkoppling via IoT, den kommande utbyggnaden av 5g-nätet samt allt fler uppkopplade bilar.

Ellevio Talks: Slocknar Stockholm vintern 2022?

Text uppdaterad: 3 september 2021

Hjälpte den här sidan dig?