Ellevios vd svarar på inlägg i Falu-Kuriren

Den omsorgen genomsyrar även insändaren ”Sälj inte Dala Energi – priserna kommer höjas och vi förlorar bestämmanderätten” som publicerades i Falu-Kuriren/Mora Tidning 7 april. Men här finns även en del missuppfattningar som jag vill reda ut.

Jag tror att det är viktigt att vi är tydliga med varför vi är intresserade av Dala Energi. Elförsörjningen i Dalarna är redan idag ganska ansträngd, och elnäten på både lokala, regionala och stamnivå måste förnyas, rustas och utvecklas för att möta en framtid med enorma behov av el. På Ellevio planerar vi att investera omkring en halv miljard per år i näten i Dalarna, och om vi får köpa Dala Energis nät får vi både en starkare förankring i en region vi vill satsa på och en möjlighet att dra nytta av de praktiska och driftmässiga fördelarna av ett större och mer sammanfogat nät.

På samma sätt som insändarskribenten hörs bekymrade röster om att kommuninvånarna skulle förlora rådigheten över elnäten om försäljningen går igenom. En affär betyder mycket riktigt att Ellevio tar över som ägare, men att det skulle innebära förlorad kontroll grundar sig på en missuppfattning om att Dala Energi är ett kommunalt energibolag från första början. Istället ägs Dala Energi till mer än hälften av privata aktieägare och är dessutom noterat på börsen. Det är alltså redan idag ett kommersiellt, vinstdrivande bolag som styrs av ungefär 5000 olika aktieägare. Ellevio ägs å sin sida till 100% av pensionsfonder i Sverige och Kanada, varav hälften tillhör det svenska pensionssystemet genom medlemsägda Folksam och AMF och statliga Tredje AP Fonden. Det är alltså nuvarande och framtida pensionärer som får förtjänsten från Ellevios verksamhet.

Så hur är det här med priserna då? Som skribenten i insändaren påpekar är elnät så kallade naturliga monopol. Det går inte att ha många parallella nät som kunder kan välja mellan, så det elnät som finns i ett område ägs av en aktör. Det skapar en monopolsituation, vilket är orsaken att alla elnätsföretag – inklusive Ellevio och Dala Energi – strikt reglerade av en myndighet, Ei. Men medan Ei sätter ett tak på hur mycket intäkter företagen får ta ut, varierar elnätspriserna.

Av rättviseskäl har Ellevio valt att sätta samma pris på elnätsavgifterna var man än bor. Det tenderar att gynna kunder på landsbygden, som tidigare haft högre elnätsavgifter än storstadsbor. Våra elnätspriser ligger strax under medel i landet, och i Dalarna ligger vi ganska långt under medelstrecket. För en medelkund i lägenhet är våra priser till exempel 40% lägre än Dala Energi, och för en medelkund i villa 8 procent lägre. Våra priser ger alltså lägenhetskunder en besparing på 1143 kr per år och 846 kronor lägre för dessa villakunder.

Och prishöjningar då? De senaste åren har vi i genomsnitt höjt elnätsavgifterna med 2,1 procent per år. Sedan 2015 är snittet ungefär 3 procent, vilket är på precis samma nivå som den generella prisökningen i samhället. Precis som alla elnätsföretag kan höjningar i framtiden bli aktuella, givet hur mycket vi investerar. Men aldrig mer än vad som är rimligt i förhållande till vad som måste göras.

Poängen jag vill göra är att vi faktiskt menar det när vi säger att vi vill satsa på Dalarna. Det innebär att vi snarare planerar att utöka elnätsverksamheten snarare än något annat, med allt vad det innebär av lokal närvaro, nyanställningar och satsningar. Vi står inför en grannlaga uppgift att rusta det svenska elnätet för att möta enormt ökande elbehov och möjliggöra klimatskiftet från olja till el, och vi på Ellevio är både väl erfarna och rustade att vara en långsiktig energipartner för Dalakommunerna i fråga. Går försäljningen igenom innebär det dessutom ett rejält tillskott till kommunkassan i Leksand, Rättvik och Gagnef.

Johan Lindehag, vd Ellevio

Inlägget i Falu Kuriren/Mora Tidning 7 april.