Elen hjälpte oss att bygga vår välfärd och la grunden för Sverige som världsledande industrination. Nu står vi inför ett nytt skifte: omställningen mot ett fossilfritt samhälle. Om Sverige ska kunna nå uppsatta klimatmål är det helt avgörande att transportsektorn elektrifieras på kort tid. I rollen som energiminister har Anders Ygeman nu ett unikt tillfälle att säkra Sveriges möjlighet att nå transportsektorns 2030-mål. Då krävs dock att Sveriges elnät blir framtidssäkrade. Vi föreslår därför en brett förankrad effektkommission.
Den här debattartikeln är sedan tidigare publicerad i Svd
Sveriges elsystem har länge varit ett av världens bästa. Både sett till att det är extremt leveranssäkert, men också att vi har en energiproduktion som hör till världens renaste. Vi svenskar har, till skillnad från i många andra länder, kunnat lita på att det alltid finns el i uttaget. Men, nu står vi inför en ny verklighet. Vi ser växande kapacitets- och effektutmaningar i våra städer. Elnätet räcker inte till och det är på flera håll stopp för nya stora anslutningar. Samtidigt ökar beroendet av ett robust och starkt elnät. Flera av lösningarna på den brinnande klimatkrisen baseras just på el – elektrifieringen av transportsektorn inte minst. Ska regeringen kunna leverera på de mål som den så kallade Jöken slagit fast – exempelvis om ett förbud mot försäljningen av bensin- och dieseldrivna bilar efter 2030 – behöver politiken och branschen göra gemensam sak och framtidssäkra våra elnät.
I Sverige står transportsektorn för 30 procent av utsläppen. Genom att elektrifiera och ställa om till en fossilfri transportsektor till 2030 kommer Sverige en bra bit närmre det övergripande klimatmålet om ett fossilfritt samhälle till 2045. Det är därför helt centralt att Sverige städar bort hinder som riskerar att sätta käppar i hjulet för omställningen av transportsektorn. Ett antal styrmedel behövs. Bonus-malus-systemet har gett snabb och tydlig effekt för personbilar, men fler liknande initiativ behövs för att ta ett helhetsgrepp på omställningen av transportsektorn. Inte minst måste Sverige snabbt och brett bygga ut en landsomfattande infrastruktur för laddning av de fordon som nu utvecklas. Att en sådan ambition lyfts fram i regeringsförklaringen är därför glädjande. Dock behöver den ambitionen följas upp med omfattande satsningar på våra elnät för att kunna bli verklighet.
Under den förra mandatperioden lyckades politiken landa i en blocköverskridande energiöverenskommelse. Sverige satte offensiva klimatmål och fick stabila och långsiktiga spelregler för elproduktionen. Frågan om Sveriges elnät sköts dock på framtiden. Det är förståeligt; Andra frågor var mer brinnande och det är först på senare år som omfattningen av elnätens kapacitets- och effektutmaningar har blivit tydliga. Inte heller var elektrifieringen av transportsektorn lika tydligt på agendan.
Nu är dock läget ett annat. Trots att vi mer än någonsin behöver investera i våra elnät går utvecklingen åt helt fel håll: Sveriges elnät blir bara äldre och äldre. Det svenska stamnätet – elnätets ”motorvägar” – är nu det äldsta i Europa. Det är ohållbart. Något den accelererande kapacitets- och effektutmaningen runt om i Sveriges städer är ett bevis på. Vi ser att det är hög tid för Sverige att få en blocköverskridande effektöverenskommelse som prioriterar elnätets kritiska roll för det långsiktiga klimatarbetet. Som ser till att det finns tillräckligt med el där den behövs som mest. Frågor som en sådan effektöverenskommelse behöver ge svar på är exempelvis:
Frågorna är lika komplexa som dess lösningar är angelägna. Dock är vi övertygade om att de går att lösa på ett bra sätt. För att lyckas krävs stora doser engagemang och fokus från en bredd av aktörer. Vi uppmuntrar därmed Anders Ygeman att i rollen som Sveriges nya energiminister leda det arbetet genom att initiera en bred och långsiktig effektkommission.
Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet