Vägen framåt efter nyårsstormarna: riksdagshearing om insikter, lärdomar och utveckling av svensk beredskap

När de akuta insatserna för att återställa elförsörjningen efter nyårsstormarna nu är avslutade riktas fokus mot lärdomar och framtida beredskap. Hur fungerade den svenska krishanteringen när teori blev praktik? Hur fungerade samarbetet mellan aktörer och vilka roller behöver bli tydligare? Och framförallt: hur stark är den svenska beredskapen när en kris inträffar?

För att höra vittnesmål och diskutera vägen framåt bjöd riksdagsledamöterna Fredrik Olovsson (S) och Camilla Brodin (KD) in nätföretag, myndigheter och representanter för regeringen till ett seminarium i riksdagen.

Ellevio var det nätföretag som drabbades hårdast av stormarna, med omkring 40 000 kunder utan ström – från några timmar upp till som mest 16 dygn. Ellevios nätchef Jörgen Hasselström inledde seminariet med att beskriva händelseförloppet, där händelserna präglades av snabbt föränderliga väderförhållanden. Orkanvindar som fällde stora mängder träd över luftledningar följdes kort därefter av kraftigt snöfall och kyla som försvårade reparationsarbetet ytterligare.

– Vi var på god väg att återställa leveranserna efter de första vindarna, men när snön kom bromsades arbetet kraftigt och felavhjälpningen försenades med ungefär en vecka, konstaterade Hasselström.

Han betonade samtidigt att långsiktiga investeringar i vädersäkring av elnäten har bidragit till att minska avbrotten över tid, och lyfte fram hur avgörande den goda samverkan mellan entreprenörer, nätbolag och lokalsamhällen gjort att ström kunnat återställas så snart det gått, trots förutsättningarna.

I efterföljande panelsamtal beskrev vd:arna Johan Lindehag (Ellevio), Martin Höhler (Eon Energidistribution) och Thomas Zetterström (Söderhamn Nära) hur branschen mobiliserade resurser från hela landet; personal avbröt semestrar för att bidra och maskiner och material skickades mellan olika nätägare. Samtidigt lyftes viktiga framtidsfrågor. Den här gången räckte resurserna tack vare samverkan inom branschen, men om flera större stormar skulle drabba olika delar av landet samtidigt kan situationen bli mer ansträngd.

– Vad skulle hända om liknande skador uppstod på flera håll i landet samtidigt? Då finns risk att material, komponenter och personal inte skulle räcka till, sa Johan Lindehag.

Här finns exempel på beredskapsuppbyggnad som behöver en tydlig samordning. Samtidigt finns vissa verktyg redan till hands, och Thomas Zetterström betonade betydelsen av branschens samarbete genom organisationen Elsamverkan.

– Det betyder mer än man tror. Här fick vi se prov på branschens samlade förmåga att hantera störningar och kriser, sa han.

Även myndigheterna deltog i egna paneldiskussioner. Therese Hindman Persson från Energimarknadsinspektionen, Ella Kilim från Energimyndigheten och Erik Nordman från Svenska kraftnät betonade vikten av uthållighet, tydliga roller och bättre samordning mellan aktörer i krissituationer. Energimyndigheten lyfte behovet av fortsatt utvecklingsarbete inom energiberedskapen och stärkt redundans i systemet, medan Svenska kraftnät betonade sitt uppdrag som beredskapsmyndighet och ansvar för att skydda stamnätet. Ella Kilim konstaterade att vägen mellan händelse och handling måste kortas. 

- Försiktighetsprincipen måste ersättas av en handlingsprincip, tyckte hon. 

Statssekreterare Maja Lundbäck, vid Energidepartementet, framhöll att stormarna blev en tydlig påminnelse om elens betydelse för samhällets motståndskraft.

– Utan el kroknar samhället snabbt. Därför är energiförsörjningen en central del av totalförsvaret, sa hon.

Seminariet avslutades med en bred samsyn om att erfarenheterna från stormarna behöver tas tillvara för att stärka krisberedskapen och samverkan mellan bransch, myndigheter och samhälle.